Identitet i tonåren

Eftersom människans tidigaste jagupplevelse är kopplad till hennes kropp och kroppens behov, kommer varje påfallande ändring i kroppsutvecklingen att innebära att jag upplevelsen oroas”, Johan Cullberg – Kris och utveckling

Du som förälder spelar fortfarande roll!
Barnet behöver finna en egen identitet och en social tillhörighet utanför familjen och därför blir vänner, skola och fritiden en viktig arena för tonåringen. Även om det kan kännas svårt behöver tonårsföräldrar respektera att barnet blir mer självständigt och privat än tidigare. De vuxnas stöd och intresse för barnet är minst lika betydelsefullt nu som tidigare även om du ofta får höra motsatsen. Tonåringen behöver känna att föräldrarna finns där vad som än händer.

Tonåringar kastas mellan två ytterligheter, vuxen och barn
Samtidigt kan det vara bra att veta att även om din tonåring ser vuxen ut och pratar insiktsfulla tankar, så är deras hjärna inte fullt utvecklad ännu (det sker först i 25-30 års-åldern). En viktig skillnad mellan vuxna och tonåringar är att frontalloberna genomgår en kraftig förändring under tonåren, vilket innebär att tonåringens mentala förmåga ibland kan verka bortkopplad och att han eller hon har mindre självkontroll än tidigare. Så vad du idag ser hos din tonåring är faktiskt inte slutprodukten. (Älskade förbannade tonåring, 2009)

Tonåringar befinner sig i gränslandet mellan barn- och vuxenlandet. Kasten mellan de två ytterligheterna barn och vuxen innebär att tonåringen ena dagen kan vilja spendera hela natten ute med kompisarna tills inpå morgonkvisten, medan andra dagen vara liten och beroende för att få godnattkramar innan läggdags. Tonåringen vill både växa, bli stor och ta eget ansvar samtidigt som han vill stanna kvar som liten, hjälplös för att bli ompysslad.

Vem är jag? Vart är jag på väg? Hur ska jag ta mig dit från här där jag är?
På resan från barn- till vuxenlandet förändras människan i snabb takt, och även om barnet också funderar på sin identitet så blir det allt viktigare nu under tonårstiden. Tonåringen ställer sig ofta frågan ”vem är jag?” och ”vart är jag på väg?” och ”hur ska jag ta mig dit från här?”. Viktigt här är att förstå att tonåringen funderar på hur han ser på sig själv, och inte hur andra ser på honom.

Att tonåringen skapar en egen tydlig identitet är något som föräldrar bör sträva mot. I förlängningen av en sådan identitetsutveckling får unga vuxna lättare att återhämta sig, en sund självkänsla och är mer oberoende. Detta är dock inte alltid så lätt när tonåringen samtidigt tampas med att vänja sig vid sin förändrade kropp och hormoner som kan ge plötsliga humörsvängningar.

Det är under denna tid som tonåringar kan söka efter förebilder som de försöker efterlikna. Tränare, olika ledare, lärare, kändisar kan spela en stor roll här som identifikationsfigurer när föräldrarna nu oftast har trillat ner från pedestalen. För de tonåringar som känner att de är på väg att förlora sin känsla av identitet, kan de istället välja en negativ identitet som kan ligga så långt ifrån det önskvärda beteendet som möjligt.

I fryshusets arena hänger följande citat från en av 1900-talets främsta författare som förklarar detta på ett enastående sätt. Vi människor vill inge en känsla till varje pris. Vi är hellre fruktade än att inte vara någon alls.

”Man vill bli älska,
i brist därpå beundrar,
i brist därpå fruktad,
i brist därpå avskydd och föraktad,
Man vill inge människorna någon slags känsla.
Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.”

Källa
Kris och utveckling av Johan Cullbergt
Idrottens själ av Bent-Åke Cras
Älskade förbannade tonåring av Birgitta Kimber och Virginia Moolgard
Vårdguiden