Tecken på mobbing
Mobbing är ofta svårt att upptäcka
Den mobbade berättar sällan om sin utsatthet. Gunnar Höistad skriver i sin bok mobbning och människovärde: ”Jag har frågat hundratals elever i grundskolan, både i Sverige och utomlands, varför man inte berättar om att man är utsatt. Det är två svar som är de mest framträdande: a) då blir det värre b) man skäms över att vara mobbad. ”
Mindre barn har ofta lättare att berätta än de lite äldre
Om du som förälder anar att ditt barn är utsatt ska du inte fråga om hon eller han är mobbad. Ordet mobbad är så förknippat med skam, att de flesta barn då förnekar det.
Vi vuxna behöver tolka signalerna istället som sönderrivna kläder, aldrig ta hem en kompis eller kroppsspråk när vi ställer frågor om skolan. Är det några som vet hur klassen har det så är det barnen själva.
Frågor som kan vara vägledande
- Hur trivs du i klassen?
- Hur känns det när du tänker på skolan? Klasskompisarna? Matsalen? Omklädningsrummet? Rasterna?
- Finns det områden i skolan du helst inte vill gå till?
- Finns det någon i klassen som brukar bestämma?
- Finns det några som brukar hänga på den som bestämmer? Hur känns det?
- Finns det någon i klassen som inte har det så bra
- Vad var det bästa eller sämsta som hände i skolan idag?
- Vem har du varit med i skolan idag? Hurdana är dom?
- Vad gjorde du med dina kompisar idag? Var det roligt?
- Vad gjorde du på väg till/från skolan?