Diagnos ADHD som ung vuxen

Dintonåring har träffat Carolina som fick diagnosen ADHD vid 22 års ålder. Eftersom hon fick diagnosen först som ung vuxen har hon många gånger som liten haft svårt att förstå sig själv. Hon har många gånger under sin uppväxt inte känt att hon passat in och hennes ADHD har skymts av andra symptom. I dag har Carolina ett engagemang i Attention-Riks där hon informerar om ADHD-problematiken. 

ADHD är ett laddat ord med många fördomar

Tidigare trodde man att man bara hade ADHD vid låg intelligens men idag vet man att det inte har med det att göra. Personer med ADHD är ofta kvicktänkta och intelligenta men växlar lätt i engagemanget som beror på olika biologiska orsaker. Man tror att ADHD kommer att öka när samhället hela tiden går in i nya rutiner, för människan är inte skapt för den konstanta stress som är idag.

ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och kännetecknas av tre kärnsymtom: uppmärksamhetsproblem, impulsivitet, överaktivitet eller hyperaktivitet. En del personer visar tecken på alla tre kärnsymtom medan andra visar tecken på ett eller två symtom. ADHD är egentligen ett samlingsnamn som även omfattar ADD och DAMP. ADD är ADHD utan hyperaktivitet. DAMP är ADHD i kombination med DCD. DCD kännetecknas av stora motrikproblem. ADHD är ärftligt.

Symptomen för ADHD

Symptomen för ADHD är väldigt individuella men det är vanligare att pojkar blir mer extroverta medan flickor blir mer introverta och självdestruktiva. Det händer att ADHD ofta skyms hos flickor av andra problem som depression och ångest men även av anorexi och av självskadebeteenden som att skära sig, vilket kan göra det svårt att förstå att en ADHD-problematik ligger bakom och är en orsak till problemen. Flickor kan ha en tendens att mer ta kontroll över och trycka ner sina känslor istället för att ge efter som pojkar kanske är mer benägna att göra.

Carolinas historia

Carolina är 22 år och har fått diagnosen ADHD och för Dintonåring berättar hon sin historia hur det har varit att leva med ADHD men inte fått diagnosen förrän hon egentligen blivit ung vuxen. Carolina har under stor del av hennes uppväxt anat att det har varit något som inte stämt. Som liten hade hon lätt att ta för hårt i andra barn och svårt att sitta still. När hon sedan blev äldre fortsatte hennes problem med att hon hela tiden behövde ha något att göra, svårt att tillåta sig själv att vara ledig, svårt att sätta igång med saker men också att slutföra, ingen ro att titta klart på bio eller film, sagt och gjort saker ogenomtänkt och sömnproblem.

Mobbad från fyran till sexan

”Jag var mobbad från fyran till sexan och utifrån ett barns perspektiv kan jag förstå att de ansåg mig som konstig eftersom jag tog för hårt i andra barn och hade svårt med grupplekar. Troligen berodde det bland annat på att det var för mycket stoj och jag kunde inte sortera ut vad som hände. I högstadiet tränade jag mycket på att observera för att se hur man bör vara, men det som blir svårt med när man vill passa in är att man inte är sig själv. Det blir en krock i själen. Det har varit svårt både i skolan och hemma eftersom jag känt en press på att vara på ett visst sätt”

Carolina berättar att hon har gått flera år på BUP på grund av hennes depressioner och för att hon tidigare skar sig själv. Hon menar att tjejer ofta maskerar ADHD på andra sätt och då blir det naturligt att sjukvården tar hand om de symptomen istället men ser inte orsaken.

Anade att hon kanske kunde ha ADHD

”Jag har läst om ADHD tidigare och anat att jag kanske kunde ha det. I gymnasiet började jag undersöka det och jag ville att familjen skulle hjälpa mig. Först när jag på senare år kom in till psykiska mottagningen på grund av att jag mådde väldigt dåligt igen fick jag träffa en psykiatriker som frågade; – Vill du ta reda på varför dina besvär är återkommande? Man vill själv inte fråga om de vill ta reda på vad som är fel, men det är skönt när en läkare tar tag i det. Han tog reda på allt som hänt i mitt liv och det var så skönt. Det var efter det jag fick göra en test och då var det ADHD. Jag har haft tur och stött på rätt folk inom vården och aldrig behövt vänta.”

Att få diagnosen på papper var som en upprättelse för Carolinas beteende, och idag kan hon förstå sig själv bättre som 8-åring. Hon har fått förklaringar för sitt beteende som liten men också på senare år och kan lättare stryka ett streck över det som varit. Men det har inte bara varit lätt efter att diagnosen ställts.

Efter att hon fått diagnosen

”Efter att jag fått reda på att jag har ADHD fick jag en dip. Jag funderade över om jag nu ska identifiera mig med det här och slits lite här emellan, men ändå förstår jag ju att jag har haft ADHD hela livet. Det är ändå skönt att kunna förklara att jag inte kan sitta still på grund av det här, även om jag förstås inte alltid kan skylla på det. Men det är skönt att få en vardag som jag fått sedan jag började äta medicin. Det har jag inte haft på 22 år!”

Forskning kring hjärnan

Trots att det pågår mycket forskning kring hjärnan så är fortfarande mycket kring den okänd, och orsakerna till ADHD endast delvis kända. Man vet att vid ADHD är signalsubstanserna noradrenalin och dopamin understimulerat. Noradrenalin reglerar främst vakenhet och när den är låg blir det svårare att koncentrera sig och att fatta genomtänkta beslut. Dopamin reglerar bland annat tillfredställelsen och när den är låg kan det vara lätt att bli uttråkad. Underproduktionen av noradrenalin och dopamin kompenserar hjärnan med att utsöndra adrenalin och kortisol vilket gör att kroppen är på helspänn och blir rastlös. Kroppen reagerar med kamp eller flykt. Bedömer nervsystemet att angrepp är den bästa strategin kommer utsöndringen av adrenalin dominera. Vid flykt är det däremot kortisolet som styr reaktionerna.

Medicin?

För Carolina har medicin varit det enda alternativet. För att inte få ångest har hon hela tiden behövt ha något att göra. Hon berättar att man försöker hela tiden hitta utvägar för att bli lugn. Det är därför en del personer med ADHD börjar missbruka mat, droger eller alkohol för att finna lugnet. För Carolina har medicin upplevts som något positivt.

Första dagen

”Första dagen jag fick medicin kändes det som någon dammsugit och städat hela min hjärna. Jag förstod då att det är så här det är att prata med folk och att höra vad de säger!? Innan var det så att jag hörde orden, jag såg att de pratade men jag kund inte koppla ihop orden. Ofta kändes det jobbigt att än en gång fråga vad de sa. Nu kan jag även ta ett bad utan att få ångest. Bara att kunna titta på bio, jag har aldrig kunnat göra det, och det är inte kul att vara kompis med en sådan person som sitter och vrider sig i stolen. Jag är fortfarande en person som tar tag i saker och känner inte att min personlighet har förändrats, utan bara de beteenden som hör ihop med ADHD. Det är fortfarande svårt att bara vara och jag har undrat hur man gör när man bara är. Idag kan jag bara vara samtidigt som jag surfar på internet.”

Skolan

Carolina upplever att skolan säger att den är individanpassad, men egentligen är det utifrån en norm. Som liten i grundskolan gjorde hon snabbt klart uppgifterna för att sedan vara rätt uttråkad när hon var klar. Läraren påpekade ofta om att läsa igenom för att slippa slarvfel, något som Carolina ofta hoppade över. I hennes högstadieskola var klasserna graderade i olika nivåer vilket hon tycker var bra. Det motiverade henne mer och hon kunde få mer utmaning och specialuppgifter.
”Hade det inte varit så hade jag inte klarat det för det hade varit för tråkigt. Här handlade det mer om lusten, och jag hade mer lust att sova egentligen. I gymnasiet ledsnade jag ofta på att slutföra arbetsuppgifterna.”

Vilket stöd finns det i skolan idag?

”Det ska finnas individanpassat stöd. Så fort man har en diagnos blir det ofta lättare. Det är svårare för de som hamnar i gråzonen. Lärarna bör vara öppna för förslag och det ska egentligen vara individanpassat för alla. För mobbning har man en handlingsplan och det bör man även ha här för att lärarna i skolan ska veta hur de ska agera.
Man bör se verkligheten som den är nu och våga trampa folk på tårna. Det fungerar inte alltid att vara snäll och politiskt korrekt utan man måste nog som lärare, rektor och kurator våga prata, öppna upp och ta upp problemen. Och att man erbjuder mer utbildning kring ämnet.”

Vilka tecken hos tonåringar kan hjälpa föräldrar och lärare att ana ADHD?

”Framförallt att man ser att det finns intelligens, men att det går för fort och att det görs mycket slarvfel. Allt går mycket fort och helt plötsligt kan det bara ta stop och eleven kan inte ens ta upp boken. Det kan också växla otroligt mycket i engagemang mellan olika ämnen som exempelvis matte och svenska. Som lärare kanske man kan höra sig själv säga till eleven; – Du är ju så engagerad i allt annat, varför vill du inte göra det här för?

Men hur ska man då vägleda ett barn med ADHD?

Som förälder och lärare är det inte alltid lätt att veta hur man ska gå tillväga. Carolina menar att när man läser om ADHD så fungerar det inte att bestraffa och det gjorde det inte på henne heller. Det absolut bästa tillvägagångssättet är att motivera med morötter istället för att bestraffa med piska. Det är inte alltid omgivningen visar förståelse för barn och personer med ADHD och därför får de ofta ta emot kritik för sitt sätt att vara vilket lätt leder till dålig självkänsla.

”Fundera över hur man som förälder eller lärare belönar – bestraffning eller motivation? Strunta i att påpeka det som är fel. Försök istället att pusha och uppmärksamma det som är bra. Vid ADHD behöver man belönas oftare för att aktivera dopaminet i hjärnan. Jag har fått mycket skäll som liten och då har jag känt mig mer pressad, vilket har gjort att jag lättare har glömt saker. Låt även beteendena få finnas och kuva dem inte alltid. Låt personen ifråga få vara impulsiv, om en kväll är extra jobbig – låt det då få vara så.”

Råd som kan vara bra att tänka på:

  • Se över hur man som förälder eller lärare betingar beteenden. Använder jag bestraffning eller motivation? Piska eller morot? Vid ADHD behöver man belönas oftare för att öka signalsubstansen dopamin som ger tillfredställelse.
    Exempel: Äggen på spisen har glömts bort. – Nästa gång du kommer ihåg att ta bort äggen från spisen ska vi göra det här…
  • Uppmärksamma det som är bra istället för det som är fel
  • Låt beteendena få finnas och kuva dem inte alltid
  • Använd äggklocka. När man vet att man har en viss tid på sig och att man får sluta med något när äggklockan ringer kan det vara lättare att genomföra åtaganden.
    Exempel: Sätt en äggklocka på 1 timme. När klockan ringer är städningen av rummet färdigt.
    Här är det viktigt att tänka på att motivera. Om bara 2 tröjor har städats upp denna gång så beröm ändå. Nästa gång säg; – Förra gången städade du upp 2 tröjor och denna gång har du städat allt det här! Bra! Ofta har tonåringen svårt att själv se vad man gör bra och därför är det viktigt att berömma.
    Exempel: Sätt en äggklocka för att hjälpa till med studietider. Då är det lättare att förstå att jag pluggar nu och kommer få ha kul sedan.
  • Dagsschema över vad som ska göras. Speciellt viktigt i skolan för att inte bli uttråkad mellan uppgifterna. Elever med ADHD har behov av en tydlig struktur i vardagen och mår bra av dagliga rutiner. (se schema med lön för mödan som kan vara bra att använda sig av hemma)
  • Deadlines som utmaning
  • Försök att finna ett intresse som engagerar. Eftersom en tonåring med ADHD är uppmärksam på väldigt mycket och har svårt att filtrera, försöka att finna vad som väcker tonåringens intresse för att han eller hon lättare ska kunna fokusera och lära.

Engagemang

Idag är Carolina engagerad i Riksförbundet Attention-Riks samtidigt som hon studerar vidare. Hon vill ge andra med samma problem bättre förutsättningar än vad hon själv har haft. Hon berättar att även om man har ADHD eller inte så har livet sina upp och nedgångar och att det handlar om att försöka lära sig att hantera dem, och att ingen älskar sitt liv jämt. Hon berättar också hur viktigt det är att inte medicinera bort allt som är negativt, men också att man behöver få vara ibland och ta medicin för att man kan inte alltid kontrollera och reglera hjärnan.

Hos Attention-Riks kan du läsa mer i deras faktablad som de har om ADHD.

Bilden hör inte ihop med berättelsen