Vad är ätstörning?

 

Ofta drabbas tonårsflickor och unga kvinnor. Men numera händer det också att unga pojkar drabbas av ätstörning.

Ätstörningar innebär att förhållandet till mat och ätande blivit ett problem. En tonåring med ätstörningar tänker mycket på mat, – vad man ska äta, – vad man inte ska äta eller när man ska äta. Den unga har slutat att lyssna in sin kropps signaler som talar om när hunger eller mättnad kommer. Man är ofta mycket hård och dömande mot sig själv.  

Det finns olika sorters ätstörningar. Några äter nästan inte något och är väldigt rädda för att gå upp i vikt, medan andra inte äter något när de befinner sig tillsammans med sina kompisar men när de väl är ensamma äter de jättemycket. En del kräks eller försöker på anda sätt göra sig av med mat som de ätit. Andra gömmer mat. Den unga har ofta en orealistisk uppfattning om sin egen kropp och många tycker att de är mycket tjockare än vad de i verkligheten är. Tankarna kretsar ständigt kring utseendet, kroppen och vikten.

Vilken typ av ätstörning man än har så påverkar det hur den unga tänker om sig själv och relationerna till andra. Dessutom stör alltid en ätstörning kroppens naturliga funktioner vilken ofta innebär att flickornas mens kan upphöra och bristen på näring påverkar den fysiska hälsan. I värsta fall kan även dödsfall inträffa. Det är mycket viktigt att den unga får hjälp och stöd tidigt utan att bli dömd och värderad.

En ätstörning börjar ofta med bantning. Sjukdomen i sig framkallar ett beroendetillstånd i hjärnan, som gör att man fastnar i onda cirklar och som är svåra att ta sig ur på egen hand. Maten eller svälten blir ett sätt att hantera svåra känslor. Känslor av lycka kan hänga ihop med att man lyckas följa en diet, blir smalare eller klarar av att äta ”normalt”. Man kan tänka att man en dag i framtiden ska känna sig helt nöjd med sig själv men känslan av att vara nöjd eller lycklig kommer inte. Istället blir man fast i tankar kring ätande och hur kroppen ser ut, och känner sig ofta arg, besviken, ful eller misslyckad.

Anorexi
Anorexia nervosa är mest uppmärksammad i Sverige och betyder nervös aptitlöshet. Att äta vanligt framkallar ångest. Anorexia upptäcktes redan så tidigt som på 1600-talet. Vad som kännetecknar sjukdomen är att man bantar så kraftigt att man svälter sig själv. Man tycker att man är tjock och är livrädd för att gå upp i vikt.

Anorexi är vanligast bland unga flickor men sjukdomen ökar numera också hos unga pojkar.

En del som har anorexi utvecklar också bulimi, en ätstörning som innebär att man först hetsäter och sedan försöker göra sig av med det man har ätit genom att kräkas eller använda laxermedel.

Anorexi kan vara livshotande om den inte behandlas. De allra flesta som får behandling blir friska. Det finns en lättare form av anorexi som man brukar kalla anorexia light. Här är man mycket upptagen av att banta med olika metoder, men bantningen men bantningen går inte så långt och är inte så livshotande som vid anorexia nervosa. Man hetsäter inte heller som vid bulimi. De metoder man använder för att gå ned i vikt är intensiv motion, fasta, laxering eller kräkningar.

Bulimi
Bulimi nervosa är en ätstörning som innebär att man hetsäter stora mängder mat som man sedan försöker göra sig av med, oftast genom att kräkas eller använda laxermedel.

Bulimi är vanligast bland kvinnor, och de flesta blir sjuka i slutet av tonåren eller i tjugoårsåldern.

Att behålla denna stora mängd mat framkallar ångest och därför måste en bulimiker göra sig av med maten, helst direkt efter hetsätningen. Det vanligaste sättet är att kräkas upp den, ett annat sätt är att ta stora doser laxermedel. Man kan också kompensera matintaget genom att motionera eller hålla sträng diet. Hetsätaren är liksom anorektikern oerhört rädd för att gå upp i vikt och känner sig tjock, trots att man är smal eller normalviktig.

Hetsätaren lider ofta i tysthet. Det syns inte på utsidan att någon är bulimiker. Oftast planeras hetsätningen med t.ex. kakor, bröd, glass, pasta och godis som innehåller mycket kalorier och kolhydrater. Hetsätaren kan under dagen inte äta speciellt mycket för att starta hetsätningen fram till kvällen.

Den som har bulimi mår mycket psykiskt dåligt med känslor av skuld och skam. Ofta drar en bulimiker sig undan och de ständiga misslyckandena att sluta hetsäta leder ofta till depressioner och självmordstankar.

Bulimi kan ge allvarliga skador om den inte behandlas. De allra flesta som får behandling blir friska.

Idrottsanorexi
Det pratas ibland om idrottsanorexi. Det är när man idrottar mycket och tränar så hårt för att göra bra ifrån sig att man utvecklar symtom på anorexi. Kroppen tror att man svälter, och förbereder sig på att fungera utan näring, till exempel genom att ämnesomsättningen blir lägre, hjärtat slår långsammare och kroppstemperaturen sjunker. Oftast har idrottsanorexi med höga krav att göra, som någon annan har eller som man har på sig själv.

Ortorexi
Det som ibland kallas ortorexi är när man bryr sig så mycket om att leva hälsosamt att det blir ett tvång. Man har höga krav på sig själv att äta nyttigt och träna, och blir besviken eller ledsen om man inte lever upp till dem. Ortorexi kan utvecklas till en ätstörning och ta över hela livet, eftersom man vill ha kontroll hela tiden och blir fixerad av mat och träning. Tankarna är jobbiga, och kan leda till att man får ångest eller blir deprimerad.

Trots att man vill vara hälsosam kan ortorexi vara farligt för kroppen. Det beror på att många dieter och bantningskurer innehåller för lite av vissa ämnen som kroppen behöver, och på den hårda kontrollen man vill ha över sin kropp.

Källa
www.1177.se

Berätta för oss!