Om din tonåring vill läsa en utbildning på högskola eller universitet, kan man välja mellan fristående kurser, utbildningsprogram eller att själv utforma ens egen utbildning. Det finns möjlighet att läsa utbildningen på heltid, halvfart, kvartsfart eller också på distans.
Mellan högskola och universitet är den största skillnaden att universiteten har rätt att utfärda doktorsexamen.
Något som är bra att känna till är den nya utbildnings- och examensstruktur som infördes januari 2007. Den gjordes för att öka jämförbarheten av högre utbildning mellan olika länder i Europa, enligt den så kallade Bolognaprocessen. Högskole- och universitetsutbildningar är nu uppdelade på tre olika utbildningsnivåer.
- Grundnivå
- Avancerad nivå
- Forskar nivå
Varje utbildningsnivå förutsätter och bygger på att man har utbildning på tidigare nivå(er), vilket innebär att din tonåring måste ha läst utbildning på grundnivå för att kunna läsa utbildning på avancerad nivå, och så vidare.
Skillnad på program och kurser
När din tonåring ska börja studera på högskola eller universitet är all utbildning uppbyggd på olika kurser, som vanligtvis behandlar ett ämne. Längden på kurserna varierar och sammanfogas till ett program.
När din tonåring väljer ett utbildningsprogram så har man förbestämda kursplaner, som leder till en examen i huvudämnet. Men man kan även skräddarsy sin utbildning genom att själv välja ut kurser. På det sättet kan din tonåring läsa till en generell examen, utan att läsa på program. Det finns dock vissa yrkesexamen, som psykolog eller socionom, som kräver att man läst rätt program.
Längden på en högskoleutbildning anges enligt ett poängsystem där ett heltidsstudieår på 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng och en termin 30 högskolepoäng.
Behörighetskrav och ansökan
När det är dags för din tonåring att söka en högskoleutbildning är det viktigt att ha koll på behörighetskraven, så att man inte missar något i ansökan.
Behörighetskraven kan variera beroende på vilken utbildning din tonåring vill söka, men för alla utbildningar krävs det att din tonåring har ett fullständigt slutbetyg med godkända betyg på minst 2250 gymnasiepoäng. Utöver den grundläggande behörigheten kan det även krävas för vissa utbildningar att man har ytterligare förkunskaper, så kallad särskild behörighet. Detta står alltid specificerat under utbildningsinformationen.
Själva ansökningsprocessen och antagningar sköter Verket för Högskoleservice (VHS) för majoriteten av högskoleutbildningarna. När det gäller alla fristående kurser så är det högskolorna själva som sköter hela antagningsprocessen.
Sista anmälningsdatum för de utbildningar som man ansöker via VHS är 15 april respektive 15 oktober varje år. Poststämpelns datum gäller.
Om din tonåring missat sista ansökningsdagen finns det fortfarande chans att studera. Man kan då istället göra en sen anmälan till program, kurser och kurser inom program som inte blir fyllda. Om det finns eller uppstår lediga platser på utbildningen kommer behöriga sökande som gjort en sen anmälan att antas. Sökande som är behöriga rangordnas efter det datum som den sena anmälan kommer in.
Studiemedel
Att studera på universitet och högskolor i Sverige är gratis, och din tonåring är också berättigad till studiestöd. Ska din tonåring studera på heltid på universitet eller högskola kan man få studiestöd i högst 240 veckor.
Studiemedel består av en bidragsdel och en lånedel. Lånedelen måste man betala tillbaka när man studerat färdigt, och bidragsdelen behöver man inte betala tillbaka. Hur mycket studiemedel din tonåring kan få beror på om han eller hon studerar på heltid eller deltid och hur många veckor det är tänkt att man ska studera.
Du kan finna Högskoleutbildningar i Sverige på grundnivå och göra intresseanmälan på Studentum
Du kan finna Högskoleutbildningar i Sverige på avancerad nivå och göra intresseanmälan på Studentum
