Nu behöver AFS värdfamiljer till studenter som kommit till Sverige för att studera. De är redan här i Sverige och behöver din hjälp nu. Du har nu chansen att ta världen hem till dig för en tid. En möjlighet för din familj att lära känna en person från ett annat land och en annan kultur. En relation som kan bestå livet ut!

Skolor har också möjlighet att välkomna en student till sin skola. En möjlighet för skolans elever att lära känna en student från ett annat land och en annan kultur.  

Läs mer om att bli värdfamilj eller att ta emot en student till din skola  -Klicka här!

Sonen eller dottern har tagit studenten. Sommaren är snart över och hösten på väg, och äntligen har din unga vuxna fått ett jobb! Nu kommer din son eller dotter att tjäna en egen lön varje månad och du funderar på vad som är rimligt att betala hemma? Och om vår familj har råd, är det då snällare att låta bli att ta betalt?

 Kristian Örnelius arbetar på Institutet för Privatekonomi på Swedbank och ansvarar för skriften Ungdomsekonomen. Han menar att när man arbetar och bor kvar hemma efter 18 års ålder så är man försörjningsansvarig. Men det är också en bra chans att pröva på att täcka sina kostnader hemma när man som ung har börjat arbeta och har en egen inkomst. Ofta har unga som börjar arbeta rätt bra med pengar och när man sedan flyttar hemifrån så blir det förstås dyrare, och har man då lärt sig att hantera sina utgifter så blir omställningen lättare.
När en del föräldrar har en ekonomi som tillåter kan en god idé vara att låta den unga betala en viss summa per månad (eller själv spara) som går till en buffert för en kommande flytt då pengar kommer behövas till möbler, handpenning eller annat. 

Swedbank har tagit fram ett förslag på självkostnader som kan användas som grund till diskussion om vad som är skäligt att betala hemma. Enligt Swedbanks kalkyl ska ungdomar betala 3 400 kr per månad för mat, hygienartiklar, telefon, tv, internet och liknande. Beräkningarna förutsätter att ungdomarna äter lunch ute fem dagar i veckan.

Konsumentverket har också en broschyr som heter ”Koll på pengarna” där du kan läsa om vad som är rimligt att betala och mycket annat gällande din privata ekonomi.
Ladda ner broschyren här i pdf-format

Swedbanks kalkyl-förslag – Klicka för att komma till Swedbank

 
Källa
Institutet för Privatekonomi, Swedbank

Beskrivning:

Boosta dig själv!

Blondinbella är en av Sveriges mest lästa bloggar någonsin, och nu tar dess skapare Isabella Löwengrip sitt positiva budskap vidare i en nära och äkta handbok för unga tjejer. Isabella är kompisen som ger goda råd, stöttar, peppar och tröstar. Att ”boosta sitt ego” är livsviktigt, säger Isabella. Våga tro på dig själv och förstå att du är den viktigaste personen i ditt eget liv.

Utifrån egna erfarenheter och många exempel tar Isabella upp teman som vänskap, kärlek, svartsjuka och komplex. För första gången beskriver hon hur hon skapade sitt blogg-alter ego för att ta revansch på dem som mobbade henne på högstadiet.

Hon skriver självutlämnande om det jobbiga gymnasievalet, betygshetsen och alla andra krav som ställs på en tonåring. Sexuella övergrepp, ångest och ätstörningar är andra teman. Men Isabella skriver även om festerna, första förälskelsen och det stora problemet med ful rumpa i nya jeans.

Beskrivning:
Martin Bengtssons pojkdröm gick i uppfyllelse då han endast 17 år gammal fick ett proffskontrakt med den italienska fotbollsklubben Inter. Nio månader senare vaknar han upp på ett sjukhus i Milano efter att ha försökt ta sitt liv. Vad hände egentligen och hur kunde allting bli så fel?

Martin Bengtsson hade som så många andra ungdomar en dröm om att bli fotbollsproffs. När han var tio år gammal bestämde han sig. Han tränade tre timmar dagligen, försakade skola och vänner och till slut gick hans dröm i uppfyllelse. På två år tog han sig från en liten kvartersklubb IK Sturehov, via Örebro SK till spel i allsvenskan och slutligen ett proffskontrakt med Inter i Italien.

Men bakom framgången finns en väg kantad av identitetskris, sexmissbruk, tränarbråk, möte med den stora kärleken, droger, ensamhet och tristess. Efter nio månader som proffsspelare i Italien får framgångshistorien ett dramatiskt slut då Martin försöker ta sitt liv genom att skära upp sina handleder i duschen. Han hamnar på Milanos psykiatriska sjukhusavdelning och skickas hem till Sverige.

Om den här resan vill Martin berätta och för första gången får vi nu ta del av en helt vanlig svensk killes berättelse om livet i en av världens största fotbollsklubbar. Martin är kritisk till både den svenska och utländska fotbollsrörelsen, och menar att de unga talangerna drillas till fotbollsrobotar utan egna åsikter och känslor. Det är de feta kontrakten och klubbarnas prestige som styr medan ett genuint engagemang för ungdomarna och deras möjligheter att utvecklas till hela individer saknas.

Köp nu

I dagarna har det pratats mycket om antimobbningsorganisationen Friends undersökning, nämligen att mer än en tredjedel av Sveriges skolungdomar i åldern 14-17 år är oroade inför skolstarten. Många elever är rädda för att hamna utanför men också för att inte hänga med i den sociala statusen. I Friends undersökning där 1 165 elever tillfrågats, uppger nästan hälften att de någon gång känt sig utsatta för kränkningar eller mobbning i skolan.

Mobbning är komplicerat och en kombination av individ och miljöproblem. Det finns flera olika orsaker som påverkar som t ex; föräldrar, klassen, läraren, ledningen i skolan och eleverna. En del vill tro att det är krävande och krångliga människor som blir mobbade. Gunnar Höistad skriver i hans bok Mobbning och människovärde att det finns konfliktskapande personligheter som kan råka illa ut, men det är lika ofta ”starka”, ”duktiga” och ”kompetenta” människor. Och det är märkligt att vi har ett intresse att söka förklaringar till mobbning hos de drabbade. Varför inte söka hos mobbarna? ”Då de vuxnas synsätt på orsaken fokuseras på offret, blir det ett hinder mot att fokusera på de handlingar plågaren utför”.

Hur kan man då se om någon är mobbad?
Mobbning är ofta svårare att upptäcka hos våra äldre barn. Man säger inte något på grund av rädsla för att det ska bli värre men också för att man skäms. Om jag som förälder anar att mitt barn är utsatt kan det vara bra att inte fråga om hon/han är mobbad. Ordet är så pass relaterat till skam att de flesta barn då förnekar. Vi vuxna behöver istället tolka signaler som sönderrivna kläder, aldrig ta hem en kompis eller kroppsspråk när vi pratar om skolan. Vägledande frågor kan vara:
- Hur trivs du i klassen?
- Hur känns det när du tänker på skolan? Kompisarna i klassen? Matsalen? Byta om på gympan?
- Finns det områden på skolan du helst inte vill gå till?
- Finns det någon i klassen som brukar bestämma? Finns det några som hänger med på den som bestämmer?
- Finns det någon i klassen som inte har det så bra?

Att våga se och agera!
Det viktigaste för oss vuxna är att se! Att medvetandegöra är det första steget för att ta tag i problemen. Så länge man blundar och inte vill se, går det inte att arbeta med mobbning. Det gäller förstås både lärare och föräldrar. Att våga se att sin egen dotter mobbar är minst lika svårt som att våga se att sin dotter blir mobbad.
I en del skolor kan lärare säga; – här har vi inte någon mobbning! Detta är förstås inte sant. Där det finns människor finns det konflikter. I dessa skolor vågar man bara inte se problemen.
Många unga som varit eller är utsatta för mobbning idag upplever ofta att ingen hjälper dem. Mobbning är ofta så subtil att omgivningen inte märker något. En del mobbare kan till och med vara mycket populära och omtyckta bland lärarna men så fort vuxna är frånvarande kan de bete sig på ett helt annat sätt mot klasskamraterna.
Några orsaker som kan påverka

Föräldrar är grundstommen hos barnen. De flesta värderingar som föräldrar har följer med till skolan genom deras barn. Om föräldrarna hemma är negativa mot skolan eller extra oroliga för att någon ska vara elak mot deras barn följer det också med. Ett barn kan skapa sig en offer roll när föräldrarna ofta frågar om de andra barnen varit snälla eller dumma mot honom eller henne. Det kan leda till mobbning om något av dem andra barnen hakar på.
Detsamma gäller när vi föräldrar hemma pratar nedvärderande om olika egenskaper hos andra människor. Det kan handla om att det inte är okej att vara ledsen, smal, tjock, långsam, eftertänksam, blyg osv. Våra barn hör vad vi säger och går i väg till skolan med budskapet. Utan att förstå varför kan sedan barnet tycka illa om en klasskamrat som visar den egenskapen. Ett annat ord för detta är projektion.

Reflekterande frågor till föräldrar:
- Vilken erfarenhet har jag från min egen skolgång? Var den positiv eller negativ?
- Hur ser jag på lärare?
- Vilka frågor om skola, lärare och kompisar ställer jag till mitt barn? Hur mycket påverkar mina egen historia mina frågor?
- Vilka beteenden och egenskaper pratar vi illa om hemma? Vad är det som känns svårt med dessa?

Lärarna kan vara en del av orsaken om de har fullt upp med sina personliga liv och inte ser barnen och synliggör konflikter. I en skola där personalen själva har konflikter och inte känner stöd från övrig personal är risken att de har tillräckligt med problem runt omkring sig själva så de ser inte vad som händer i klassen.
En del lärare kan också vara del i mobbning när de högt utan att tänka sig för säger något nedvärderande, himlar med ögonen eller hoppar över någon elev. Om det vill sig illa kan även några barn från klassen haka på.

En del lärare som arbetat i 30 år kan tycka att det är svårt att ändra sin attityd eller arbetsmetod. Det kan hindra barn idag eftersom de lever mer på lust än av plikt. Tidigare kunde en lärare säga exakt vad barnen skulle göra, och de gjorde som lärare sa. I dag lever barn mer efter mening och ifrågasätter oss vuxna mer. Det innebär att lärarens roll förändras. När en del lärare inte följer med i den utvecklingen är det lätt att tycka att klassen är stökig.

Reflekterande frågor till lärare:
- Kan det vara så att ett problem i klassen har med oss lärare att göra?
- Vilken del i den här klasskonflikten har jag som lärare?
- Hur ser jag på konflikter? Är jag konflikträdd?
- Hur påverkar mitt privatliv/arbetsliv mitt arbete med klassen?
- Vilka elever har jag svårt för? Vad är det som känns svårt?
- Vilka föräldrar har jag svårt för? Vad är det som känns svårt?
- Vilka beteenden har jag svårt för? Vad är det som känns svårt?
- Hur vill jag att mina elever ska minnas mig som lärare om jag möter dem om 15 år?
- Vilka dubbla budskap sänder jag/vi ut till barnen?
- Är det något jag behöver hjälp med?
- Hur påverkar skolans förändringsarbete mitt arbete och min kontakt med barnen? (om skolan befinner sig i ett förändringsarbete)

Skolledningen behöver vara tydlig och ge budskapet att mobbning inte är acceptabelt! När ledningen visar tydligt vad de står för och att de bryr sig, sprider det sig till lärarna. Det viktiga är att påminna sig om den policy man har på skolan och vid återkommande tillfällen följa upp den. Många skolor har en policy men följer den inte vilket skapar dubbla budskap till lärare och elever.

Det är lätt för lärare att känna sig otillräckliga när de ser allt de borde göra. Alla elever som behöver mer hjälp och stöd. Om då också personalgruppen är i konflikt med varandra och drar åt olika håll är det lätt som lärare att känna meningslöshet. Då är det svårt att se. Skolans ledning behöver finnas som en grundstomme där lärarna kan få stöd. Ledningen behöver visa vägen och vara tydlig med organisationens värderingar och policy. Då kan lärarna göra det dem är bra på, ta hand om eleverna.

Reflekterande frågor till skolans ledning:
- Hur genomarbetad är vår policy? Följer vi den? Hur integrerad är den hos ledningen och lärarna?
- Vilka dubbla budskap sänder vi ut till lärarna/barnen?
- Lyssnar vi till lärarna?
- På vilket sätt behöver vi mer stödja lärarna?

Förändring i skolan är en annan del. När en skola t ex är på väg att byggas om är det lätt att all energi fokuseras på det och konflikter sopas under mattan. Egentligen kan man säga att om skolan lägger ner energi på något extra mycket, vilket kan vara personalkonflikter, personalomsättning, ombyggnader etc. skäl det energi från att motverka mobbning eftersom de vuxna inte är lika observanta på sin roll och barnen.

Vi vet att alla organisationer då och då behöver förändras, men det viktiga är att ledning och lärare är medvetna om att mycket kraft läggs på den, och att konflikter och mobbning fortfarande finns.

Dubbla budskap menas med att en person samtidigt sänder två budskap till en annan person. Dessa två budskap står i strid med varandra. Bägge budskapen kan vara verbala eller så kan det ena budskapet vara verbalt och det andra icke verbalt. Det kan bestå av en bestämd kroppshållning, gester, mimik eller ett tonfall som förmedlar det motsatta. Det verkar förvirrande för mottagaren.
Barn väljer inte själva sina klasskamrater. De blir satta i en grupp och förväntas att fungera. Vi vuxna ger ofta dubbla budskap till barn. Vi själva visar med vårt kroppsspråk och våra signaler att vi inte tycker om alla vuxna, däremot säger vi till barnen att de ska leka tillsammans allihop. Vi behöver prata med de unga om att alla människor inte tycker om alla, men för den skull ska vi respektera varandra och behandla en annan människa på det sätt som man vill bli behandlad på själv.

Dintonåring.se har träffat ansvarig för mobbningsfrågor på en skola på Ekerö i Stockholm som menar att när vi talar med barnen om att vi inte behöver älska alla, kan ofta gruppen landa. Då har man tagit udden av att älska och kan börja tala om hur vi istället kan respektera varandra. Många barn tror att vi vuxna tycker att de ska älska alla, och eftersom det är omöjligt har de deras spel bakom ryggen på oss. Att ta sig tid och prata med barnen om skillnaden mellan att älska och respektera och hur vi behandlar varandra behövs både hemma och i skolan. Barn gör inte som vi säger, barn gör som vi gör!

Barn kan hjälpa till att stödja men ansvaret att lösa mobbning ligger hos oss vuxna
Ansvaret för att den psykosociala miljön i skolan ska fungera och att mobbningssituationer ska lösa sig ligger hos oss vuxna och inte hos eleverna. Det är vår skyldighet att göra något när någon far illa. Det är alltid de vuxna som sitter i skolledningen eller är lärare, och det är därifrån skolans värderingar och normer tydligt ska vara en ledstjärna. Därför är det av stor betydelse att skolor arbetar med sin personal. Kan det vara så att när personalen får en större självkännedom och förstår sig själva bättre förstår de också andra och detta skapar ett bättre arbetsklimat för både barn och vuxna?

Att tänka på!
Gunnar Höistad menar att man aldrig ska ta upp en pågående mobbning i klassrummet eller låta parterna mötas. Alla samtal ska ske enskilt. Annars blir det värre för den som är mobbad.

Källa
Mobbning och människovärde av Gunnar Höistad
Föredrag med Gunnar Höistad (Stenhamraskolan)
Intervju med ansvarig för mobbningsfrågor i Stenhamraskolan
Makt, maktlöshet och mobbning av Fors, Z
Hur man handskas med besvärliga klasser av Steinberg, J
Mobbning och våld av Aarland, S-O
Vad jag har lärt mig av mina elever av Kjell Gustavsson

En diktsamling skriven av Björn Hultman som själv blivit mobbad. En bok som går att använda för elever som diskussionsunderlag i förebyggande syfte för att motverka mobbing. Diktsamlingen visar hur det är att vara riktigt ensam.

Köp nu

Beskrivning
I fyra år har Johan varit kär i sin bästa kompis. I fyra år har han lyckats dölja det. I fyra år har han bitit ihop, lyssnat och spelat intresserad när hon har babblat om sina kärlekshistorier. Men nu går det snart inte längre. Han kommer att explodera. Rolig och träffsäker romandebut i Johanna Lindbäck-anda!

Johan och Ester har varit bästa kompisar sedan tidernas begynnelse. Först satt de bredvid varandra i sandlådan, nu är de 16 år och sitter bredvid varandra i gymnasieklassrummet på Katedralskolan i Växjö. De vet precis allt om varandra. I alla fall nästan. Det är bara en sak som Johan inte har talat om för Ester – han har varit kär i henne de senaste fyra åren, och tycker inte att det här med bästa kompisar räcker längre. Han vill ha mer. Tyvärr verkar Ester bara ha ögon för den där pinnen med gitarren. Han med hårdrocksfrisyr och slitna converse, som tar henne med till replokalen när utestället har stängt. Adam. Ester får gåshud bara hon hör namnet. Hon förstår inte alls varför Johan tjurar så mycket den här hösten, livet är ju fantastiskt! I alla fall är det fantastiskt fram till den där halloweenfesten, när allt händer på samma gång. När Adam sviker, världen snurrar och Johan inte klarar av att hålla tyst längre …

Med säker hand och stor humor tecknar Lisa Bjärbo en trovärdig ungdomsvärld, full av kärlek, bortglömda läxor och sömnlösa nätter. Det är så logiskt. Alla fattar utom du. är en härlig feel good-roman, med rapp dialog och stor igenkänningspotential.

Köp nu

Beskrivning
En bok för tonåringar men också för dig som vuxen som vill få en bild av vad som rör sig i huvudet hos en tonåring med anorexi.

Ur boken:
Jag vet att jag inte bor i en grotta och det är krig och jag blir våldtagen av soldater och det kryper flugor som lägger ägg i öppna sår på min arm, men det är ändå orättvist.

Så jävla orättvist.

Varför har jag fått all skit?

På nätterna ligger Jenny och grubblar. Varför blir hon alltid vald som tredje sist på gympan och varför vill alla killar bara hångla med kompisen Charlie? Varför är hon ett fetto som hatar sitt meningslösa liv? Men Jenny har en plan. Hon ska bli smal. När hon börjar åttan i augusti ska alla få se. Hon kan inte misslyckas om hon följer sitt superschema. Man kan ju inte bli fet om man äter noll procent fett

Jenny finner en bundsförvant i Betty. Smala, snygga, världsvana Betty. De träffas hemma i Bettys kök och har matorgier. Glass, smör, Ballerinakex, västerbottenost, djupfrysta pajer. De dukar upp och vräker i sig. Sen kräks de upp allting. Ingen kan nånsin förstå. Det är en livsstil. Man väljer det för att man gillar det. Men hur länge håller det?(Ungdomsroman)

Ulrika Lidbo är 34 år och arbetar som reporter på Aftonbladet. Hon har varit elev på Biskops-Arnös författarskola, läst litteraturvetenskap på Uppsala universitet och utbildat sig till journalist. Decembergatans hungriga andar är hennes debut som författare.

Köp nu

Socker och sockerhaltig mat är ett stort hot mot folkhälsan! Många äter och dricker mycket socker, ibland utan att ens vara medvetna om det. På sommaren, när många är lediga, kanske tiden i mataffären får ta lite längre tid än annars. Lusläs på alla förpackningar innan köp och öka din sockerkunskap! Något som du har nytta av resten av livet.

Måste allt smaka sött?
Vi människor gillar den söta smaken. Rent genetiskt är vi faktiskt fortfarande stenåldersmänniskor och under årtusendenas lopp har vi lärt oss att det som är sött i naturen är oftast inte giftigt. Vi tränas tidigt i livet att föredra den söta smaken eftersom både fostervattnet och modersmjölken är söta.
Men, i vårt moderna samhälle där vi har tillgång till obegränsade mängder med socker så kan det helt enkelt bli för mycket! Vi äter ungefär i genomsnitt 45 kg socker per person och år och vi dricker ungefär 90 liter läsk och saft och det är alldeles för mycket för att vi ska må bra.

Mycket av den ohälsa vi drabbas av har sin grund i att vi äter och dricker för mycket vitt raffinerat socker och andra snabba raffinerade kolhydrater, som t ex vitt mjöl, stärkelse och andra snabba sockerarter. ”Den västerländska sjukan”, eller det metabola syndromet, drabbar allt fler, och allt yngre drabbas. De sjukdomar som räknas till det metabola syndromet är högt blodtryck, diabetes typ 2, övervikt och förhöjda blodsockervärden. Candida – kliande svampinfektioner – göds också av socker.

Om vi nu ska undvika socker – är det då bättre att äta produkter som innehåller artificiellasötningsmedel i stället? Vissa hävdar att dessa inte påverkar blodsockret, andra hävdar att när vi känner söt smak kan inte vår kropp avgöra om det är socker som är på väg ner i magsäcken eller om det är sötningsmedel, utan kroppen förbereder sig med insulinutsöndring.

Den som är sockerkänslig kan underhålla sitt sötsug med sötningsmedel och mättnadssignalerna kan bli förvirrade så att man äter mer.

Var vaksam när du läser igenom innehållsdeklarationen och hittar aspartam, cyklamat, sackarin, acesulfam K, sukralos, som alla är exempel på artificiella sötningsmedel.

När sötningsmedel slutar på –socker (druvsocker, fruktsocker, farinsocker, invertsocker) eller –sirap (glukossirap, majssirap, high fructose corn syrup) är det lätt att förstå att det handlar om socker.

Det finns också s k sockeralkoholer som smakar sött och de slutar på –ol (sorbitol, mannitol, laktitol, xylitol).

För mer information – vänligen kontakta:
Maj Östberg Rundquist
maj@sockerdetektiven.se
Tel: 08-750 50 60, 070 854 05 18

Många tonåringar har flera olika formella grupper de går till. Det är allt från skol-klassen till idrottsguppen. Så fort en klass eller grupp förändras med en eller ett par nya medlemmar börjar gruppen från början igen med sitt psykologiska arbete. Nya roller i gruppen ska intas och många tankar och känslor sätter fart hos våra tonåringar. Alla dessa tankar och känslor är naturliga i grupprocesser och när en grupp är ny, då är det lätt att all energi fokuseras på relationerna i gruppen istället för att lära in.

Detta är något många lärare vet, och det är därför arbetet med gruppen är så viktigt i början på terminen. Det kan också vara bra att berätta för sin tonåring om grupputveckling och att många tankar och känslor är naturliga när man börjar i en ny klass. Det kan hjälpa din tonåring att förstå att hon eller han inte är ensam med sina funderingar.

Firo-teorin visar gruppens utveckling från nybildad grupp till en effektiv grupp på ett rätt lättsamt sätt. Teorin utvecklades av den amerikanske psykologen Will Schutz som studerade gruppers effektivitet ombord på stridsfartyg inom US Navy. Han ville veta varför vissa grupper fungerar bättre än andra trots att de enskilda personernas kompetens och skicklighet var den samma.

Teorin visar att en grupp genomgår tre huvudfaser under sin utveckling mot effektivitet och samhörighet (på bilden öppenhet). En grupp som strävar (alla grupper behöver inte sträva mot det) mot det måste genomgå de tre faserna i nämnd ordning för att lyckas. Dessa tre faser är Tillhöra-fasen, Rollsöknings-fasen och slutligen Samhörighets-fasen.

En grupp som har nått Samhörighets-fasen kommer då och då att återgå till någon av de tidigare faserna när t ex nya gruppmedlemmar tillkommer och gamla försvinner, eller om uppgifterna förändras. En mogen grupp och lärare/ledare behöver kortare tid för att återvända till den effektiva fasen.

Vad händer då i de olika faserna?

Tillhöra-fasen:
I denna fas börjar alla nybildade grupper och klasser, men till denna fas går man alltså även tillbaka till när nya klassmedlemmar börjar och gamla slutar. Här försöker man lära känna varandra på ett mycket artigt, trevligt och diplomatiskt sätt. Man känner osäkerhet inför varandra och har ofta ett stort behov av att bli accepterad av gruppen/klassen. Man tar upp få eller inga försök till konflikter.

I Tillhöra-fasen handlar gruppmedlemmarnas fokus på ”medlemskap”. Här ställer medlemmarna i gruppen några viktiga frågor som;
- Är jag accepterad i denna klass?
- Accepterar jag de andra?
- Passar jag in i klassen?
- Vilka är de andra?
- Vill jag vara med?
- Får jag vara med?
- Vilka regler kommer att gälla här?

Vanliga beteenden är att prata överdrivet mycket, dra sig undan och vara tyst, kontrollera lärarnas behörighet och kompetens, ifrågasätta gruppens mål och normer.

Rollsöknings-fasen:
Nu har gruppmedlemmarna börjat känna varandra bättre och nu börjar konflikterna och konfrontationerna komma upp till ytan. Nu börjar man bilda undergrupper och visar mer öppet konkurrens mellan varandra och mellan undergrupperna. Här vill man ofta övertyga de andra om vilka åsikter som är de rätta och man vill inte påverkas av andra. Man försöker också ta eller undvika ledarskapet med hjälp av andra. Det är inte ovanligt att man ger varandra feedback på ett attackerande sätt. Det är inte heller ovanligt att man gör uppror mot den formella ledaren.

I Rollsöknings-fasen handlar gruppmedlemmarnas fokus på ”ansvar”, och viktiga frågor som gruppmedlemmarna ställer till sig själva är nu;
- Är jag tillräckligt kompetent?
- Är de andra tillräckligt kompetenta?
- Vem är ledaren eller ledarna och hur stort inflytande har de?
- Hur stort ansvar får jag ha?
- Är jag stark nog att hävda mina krav?
- Inser, uppskattar och respekterar de andra min kompetens?
- Inser, uppskattar och respekterar jag deras kompetens?

Vanliga beteenden är att försöka uppnå eller undvika ledarskapet, att attackera ledaren eller gruppmedlemmarna, bilda undergrupper, plåstra om och skydda, genomföra majoritetsval när ledare ska utses i gruppen.

Det är ofta en jobbig fas att befinna sig i för eleverna eller gruppmedlemmarna. Ofta brukar den kunna komma upp efter ungefär två månader i en ny klass. Smekmånaden är nu över och man börjar vilja hävda sig själv.

Samhörighets-fasen:
När en grupp har kommit till den slutliga fasen handlar gruppmedlemmarnas fokus på ”relationer”. Många grupper når aldrig hit och speciellt inte de grupper som inte har ett tillfredställande ledarskap. Den tredje och slutliga fasen fodrar framsynt ledarskap på alla nivåer och inom gruppen.

Nu har man blivit bättre på att lyssna till varandra. Man hanterar konflikterna alltefter att de kommer upp till ytan. Man är lojal mot gruppen och det händer att man nedvärderar andra grupper och på så sätt stärker sin egen vi-känsla och gruppidentitet. Här kan eleverna visa hela sin person mera, både sina positiva och negativa sidor.

Viktiga frågor som gruppmedlemmarna nu ställer sig är:
- Hur stor närhet är tillåten?
- Hur starka känslor kan jag visa?
- Hur stor öppenhet är tillåten?
- Är de andra lojala mot mig och gruppen?
- Får jag ta del av värmen?

Vanliga beteenden i Samhörighets-fasen är att man känner tillit i gruppen och kan uttrycka både positiva och negativa känslor, minska de fysiska utrymmet och öka kroppskontakten, bilda par utan att gruppen störs, diskutera fritt och öppet på djupet, acceptera tystnad utan en känsla av obehag.

Vad kan lärare tänka på i de olika faserna för att underlätta för eleverna?

I Tillhöra-fasen är det bra om läraren förmedlar tillit och trovärdighet genom struktur. Struktur med regler, tydliga beskrivningar och skapa rutiner. Här är det bra om läraren detaljstyr. Eftersom fokus ligger på ”medlemskap” och den främsta rädslan för gruppmedlemmarna är att känna sig ignorerade, är det som vi ofta känner igen från nya sammanhang viktigt med att alla deltagare känner sig sedda, välkomnade och att läraren kan namnen.

För att på ett så smidigt sätt som möjligt gå vidare till Rollsöknings-fasen är det bra om läraren skapar trygghet genom gruppövningar så att gruppmedlemmarna lär känna varandra så bra som möjligt.

I Rollsöknings-fasen behöver läraren leda gruppen i uppgifterna men också i konflikter. Här är det viktigt att läraren inte sopar konflikterna under mattan utan tar fram dem i dagsljuset. Eftersom Rollsöknings-fasen ofta är tuff att befinna sig i, kan det kännas bättre om läraren formulerar mål och syfte med uppgifterna och gruppen, för att deltagarna ska känna mera mening i de dem gör.

När gruppen hittar en lösning så att ingen känner sig förödmjukan och kan lösa konflikter utan ett tredje världskrig, då trillar den in i Samhörighet. I Samhörighets-fasen kan läraren använda hela sin person och kompetens.

Källa
Will Schutz
”The truth option”, Will Schutz
”Den goda organisationen”, Will Schutz
Föredrag HumaNova