1. Hjälp din tonåring att förstå hur nya grupper fungerar
2. Hur hjälper vi vår snart vuxna son att ta egna beslut?
3. Svensk film om främlingsfientlighet världspremiär i Cannes

Många tonåringar har flera olika formella grupper de går till. Det är allt från skol-klassen till idrottsguppen. Så fort en klass eller grupp förändras med en eller ett par nya medlemmar börjar gruppen från början igen med sitt psykologiska arbete. Nya roller i gruppen ska intas och många tankar och känslor sätter fart hos våra tonåringar. Alla dessa tankar och känslor är naturliga i grupprocesser och när en grupp är ny, då är det lätt att all energi fokuseras på relationerna i gruppen istället för att lära in.

Detta är något många lärare vet, och det är därför arbetet med gruppen är så viktigt i början på terminen. Det kan också vara bra att berätta för sin tonåring om grupputveckling och att många tankar och känslor är naturliga när man börjar i en ny klass. Det kan hjälpa din tonåring att förstå att hon eller han inte är ensam med sina funderingar.

Firo-teorin visar gruppens utveckling från nybildad grupp till en effektiv grupp på ett rätt lättsamt sätt. Teorin utvecklades av den amerikanske psykologen Will Schutz som studerade gruppers effektivitet ombord på stridsfartyg inom US Navy. Han ville veta varför vissa grupper fungerar bättre än andra trots att de enskilda personernas kompetens och skicklighet var den samma.

Teorin visar att en grupp genomgår tre huvudfaser under sin utveckling mot effektivitet och samhörighet (på bilden öppenhet). En grupp som strävar (alla grupper behöver inte sträva mot det) mot det måste genomgå de tre faserna i nämnd ordning för att lyckas. Dessa tre faser är Tillhöra-fasen, Rollsöknings-fasen och slutligen Samhörighets-fasen.

En grupp som har nått Samhörighets-fasen kommer då och då att återgå till någon av de tidigare faserna när t ex nya gruppmedlemmar tillkommer och gamla försvinner, eller om uppgifterna förändras. En mogen grupp och lärare/ledare behöver kortare tid för att återvända till den effektiva fasen.

Vad händer då i de olika faserna?

Tillhöra-fasen:
I denna fas börjar alla nybildade grupper och klasser, men till denna fas går man alltså även tillbaka till när nya klassmedlemmar börjar och gamla slutar. Här försöker man lära känna varandra på ett mycket artigt, trevligt och diplomatiskt sätt. Man känner osäkerhet inför varandra och har ofta ett stort behov av att bli accepterad av gruppen/klassen. Man tar upp få eller inga försök till konflikter.

I Tillhöra-fasen handlar gruppmedlemmarnas fokus på ”medlemskap”. Här ställer medlemmarna i gruppen några viktiga frågor som;
- Är jag accepterad i denna klass?
- Accepterar jag de andra?
- Passar jag in i klassen?
- Vilka är de andra?
- Vill jag vara med?
- Får jag vara med?
- Vilka regler kommer att gälla här?

Vanliga beteenden är att prata överdrivet mycket, dra sig undan och vara tyst, kontrollera lärarnas behörighet och kompetens, ifrågasätta gruppens mål och normer.

Rollsöknings-fasen:
Nu har gruppmedlemmarna börjat känna varandra bättre och nu börjar konflikterna och konfrontationerna komma upp till ytan. Nu börjar man bilda undergrupper och visar mer öppet konkurrens mellan varandra och mellan undergrupperna. Här vill man ofta övertyga de andra om vilka åsikter som är de rätta och man vill inte påverkas av andra. Man försöker också ta eller undvika ledarskapet med hjälp av andra. Det är inte ovanligt att man ger varandra feedback på ett attackerande sätt. Det är inte heller ovanligt att man gör uppror mot den formella ledaren.

I Rollsöknings-fasen handlar gruppmedlemmarnas fokus på ”ansvar”, och viktiga frågor som gruppmedlemmarna ställer till sig själva är nu;
- Är jag tillräckligt kompetent?
- Är de andra tillräckligt kompetenta?
- Vem är ledaren eller ledarna och hur stort inflytande har de?
- Hur stort ansvar får jag ha?
- Är jag stark nog att hävda mina krav?
- Inser, uppskattar och respekterar de andra min kompetens?
- Inser, uppskattar och respekterar jag deras kompetens?

Vanliga beteenden är att försöka uppnå eller undvika ledarskapet, att attackera ledaren eller gruppmedlemmarna, bilda undergrupper, plåstra om och skydda, genomföra majoritetsval när ledare ska utses i gruppen.

Det är ofta en jobbig fas att befinna sig i för eleverna eller gruppmedlemmarna. Ofta brukar den kunna komma upp efter ungefär två månader i en ny klass. Smekmånaden är nu över och man börjar vilja hävda sig själv.

Samhörighets-fasen:
När en grupp har kommit till den slutliga fasen handlar gruppmedlemmarnas fokus på ”relationer”. Många grupper når aldrig hit och speciellt inte de grupper som inte har ett tillfredställande ledarskap. Den tredje och slutliga fasen fodrar framsynt ledarskap på alla nivåer och inom gruppen.

Nu har man blivit bättre på att lyssna till varandra. Man hanterar konflikterna alltefter att de kommer upp till ytan. Man är lojal mot gruppen och det händer att man nedvärderar andra grupper och på så sätt stärker sin egen vi-känsla och gruppidentitet. Här kan eleverna visa hela sin person mera, både sina positiva och negativa sidor.

Viktiga frågor som gruppmedlemmarna nu ställer sig är:
- Hur stor närhet är tillåten?
- Hur starka känslor kan jag visa?
- Hur stor öppenhet är tillåten?
- Är de andra lojala mot mig och gruppen?
- Får jag ta del av värmen?

Vanliga beteenden i Samhörighets-fasen är att man känner tillit i gruppen och kan uttrycka både positiva och negativa känslor, minska de fysiska utrymmet och öka kroppskontakten, bilda par utan att gruppen störs, diskutera fritt och öppet på djupet, acceptera tystnad utan en känsla av obehag.

Vad kan lärare tänka på i de olika faserna för att underlätta för eleverna?

I Tillhöra-fasen är det bra om läraren förmedlar tillit och trovärdighet genom struktur. Struktur med regler, tydliga beskrivningar och skapa rutiner. Här är det bra om läraren detaljstyr. Eftersom fokus ligger på ”medlemskap” och den främsta rädslan för gruppmedlemmarna är att känna sig ignorerade, är det som vi ofta känner igen från nya sammanhang viktigt med att alla deltagare känner sig sedda, välkomnade och att läraren kan namnen.

För att på ett så smidigt sätt som möjligt gå vidare till Rollsöknings-fasen är det bra om läraren skapar trygghet genom gruppövningar så att gruppmedlemmarna lär känna varandra så bra som möjligt.

I Rollsöknings-fasen behöver läraren leda gruppen i uppgifterna men också i konflikter. Här är det viktigt att läraren inte sopar konflikterna under mattan utan tar fram dem i dagsljuset. Eftersom Rollsöknings-fasen ofta är tuff att befinna sig i, kan det kännas bättre om läraren formulerar mål och syfte med uppgifterna och gruppen, för att deltagarna ska känna mera mening i de dem gör.

När gruppen hittar en lösning så att ingen känner sig förödmjukan och kan lösa konflikter utan ett tredje världskrig, då trillar den in i Samhörighet. I Samhörighets-fasen kan läraren använda hela sin person och kompetens.

Källa
Will Schutz
”The truth option”, Will Schutz
”Den goda organisationen”, Will Schutz
Föredrag HumaNova

Related Posts

1. Tipsa din tonåring om Matteboken.se
2. Hur skall vi prata med våra ungdomar om sommarens stora tragedi i Norge?
3. Nu då? Tiden efter studenten.

Nu har några veckor gått sedan de rusiga stundenterna for fram i flak och sjöng om studentens lyckliga dar…..

Låt om oss fröjdas i ungdomens vår!  Det är precis så det är våren innan studentexamen när man  fortfarande har sin trygga bas i skolan och de dagliga rutinerna. Man längtar efter dagen D när många, långa år i skolvärlden äntligen är över.

Men nu då när det gått några veckor efter den stora festen? En del sommarjobbar andra är ledig eller arbetslösa. För många är ” sova hela dagen och vara vaken hela natten” dygnslivet inlett. Det är nu frågorna, tankarna och känslorna ofta smyger sig på.

Hur skall det bli?

Vad vill jag egentligen? Andra verkar veta vad det vill – varför vet inte jag?

Hur skall det gå? Kommer jag att få ett bra liv? Klarar jag av det här? Vill jag det här? Vad vill jag? Varför då?

Här är en länk till Svd psykologen Madeleine Gauffin Rahmes svar på en fråga från en 18-åring som tycker att det är svårt att välja för livet som så ung. Det här svaret, och även frågan, är läsvärd för många som befinner sig i just detta vakuum mellan det gamla och det nya. Det är ett tomrum, som det är viktigt att bejaka. Det kan användas till viktiga frågor och funderingar  men många tonåringar behöver hjälp att reflektera och tänka och den hjälpen kan man få från olika håll. Från föräldrarna, från andra viktiga vuxna i ens närhet, från samtalsterapeuter, coacher eller genom att prata med kompisar.

Det viktigaste är att frågorna, tankarna och känslorna får utrymme och tas på allvar och absolut inte viftas bort med ord som ”Det kommer att ordna sig”.

Det är klart att det kommer att ordna sig men i nuet är det många frågor som behöver svar och skall få svar för att det skall bli helt och tryggt inombords.

Nu ett par veckor efter studenten kan det vara ett existensiellt tomrum som måste få finnas och som vi, som mänskliga varelser ofta behöver klara av att hantera för att avsluta något gammal och lite längre fram påbörja något nytt. Vi hoppar alldeles för ofta och för gärna över denna passage och det är synd  för den är utvecklande och kan nyttjas både till reflektion och njutbart vilande.

Related Posts

1. Tipsa din tonåring om Matteboken.se
2. Hjälp din tonåring att förstå hur nya grupper fungerar
3. Läxläsning för barn & föräldrar

Som du säkert själv kommer ihåg från skolan har vi alla olika förutsättningar att lära oss saker utantill och det är därför viktigt att var och en med tiden utvecklar en läxläsningsteknik som passar just dem bäst. Vi är alla olika och faktum är att det är få människor som genom tyst läsning effektivt kan plugga in en gloslista. Barnen behöver ofta hjälp att hitta det som funkar bäst för dem. Är det att skriva av glosorna, läsa dem högt, bokstavera dem högt eller någon bra kombination av inlärningssätt? Texten är egentligen riktad till föräldrar med yngre barn/tonåringar men tänket går även att använda till de äldre tonåringarna.

För att hitta rätt teknik/tekniker som passar barnen är det ofta bra att ta fram lekhumöret och använda så många sinnen som möjligt för att lära sig snabbare och på ett mycket roligare sätt.
Här följer några tips om hur man kan göra inlärningen roligare, och snabbare samt hitta verktygen som gör att man hela livet kan lära sig att memorera snabbt och effektivt. Tänk på att gloslistorna som ofta pluggas in med långa timmar av tragglande inte är utformade för att man ska lära sig fort utan mer är ett sätt att sammanställa vad man ska lära sig.

För snabb inlärning kan man använda sig av fantasi och associering. Genom att göra ordet man vill memorera så verkligt som möjligt, både med färger, dofter, rörelser och ljud så förbättras hjärnans förmåga att lagra informationen. Koppla sedan ihop det ”intrycksrika” ordet med något som du redan kan och känner väl till. Exempel: Ost på engelska cheese kanske man kan lära sig så här: Cheese, gul, gott, smulande, salt, som går att rulla ihop och som låter flapp om man tappar den på bordet. Mormor har alltid prästost på sin fralla till frukost.

Ju fler sinnen man kan koppla till det man lär sig desto snabbare går inlärningen. Få gärna med minst tre av följande associationer: Syn, hörsel, smak, lukt, känsla och kinesi – kroppens rörelse och position.

När man associerar saker med ett ord, var noga med att associera till något som redan är bekant i minnet och att det finns en naturlig koppling.

Använd också:
Humor – Använd humor när du föreställer dig bilderna av ordet/orden. Ju roligare, tokigare och ovanligt det är desto lättare är det att komma ihåg.
Fantasi – Ju livligare fantasi man använder desto lättare är det att komma ihåg något, då används fler sinnen i hjärnan. Dessutom är det mycket roligare!
Färg – Använd massor av färger. Får man inte färglägga i läroboken, gör en egen gloslista och måla orden i gloslistan med olika färger. *
Ordning & struktur – Gör en egen lista av orden i bokstavsordning eller i ordning med det kortaste ordet först och det längsta sist. Struktur gör det enklare för hjärnan att memorera och koppla ihop ordet med olika associeringar.
Överdrifter – Överdriv gärna färger, former, lukter, ljud med mera så blir det lättare att komma ihåg.
Positiva fantasier – styr fantasier och associeringar till det positiva och angenäma, hjärnan leter hellre upp något angenämt och något behagligt.
Rimma – Nästan alla ord går att rimma på. Om det är lätt att rimma beror på hur stort ordförråd man har när man börjar. Kan man rimma på ordet är det ett mycket bra sätt att lära sig nya ord.

Fyra sanningar om inlärning:

• Det är alltid bra att skriva ordet man ska lära sig.
• Det är alltid bra att läsa upp ordet högt.
• Det är alltid bra att associera det med ett annat ord man är bekant med.
• Det är alltid bra att bli förhörd.

Repetition gör att det man lär sig lagras på olika ställen i hjärnan och att det finns tillgängligt under en längre tid. Har man pluggat in en lista med glosor är det en bra vana att anteckna datumet första gången man kan alla glosor. Snabbrepetera dagen efter och sedan igen efter en vecka. Repeterar man ännu en gång efter tre veckor så fastnar det hela bra i minnet.

Studiemiljön - städat, lugn och ro, bra belysning och en bekväm arbetsställning.

Studietiden – Gör det gärna till en återkommande rutin på en viss tid, t ex direkt efter skolan. Fyll på med lite energi i form av ett mellanmål innan, läs läxor mellan 20-30 minuter för att sedan ta en paus på 5 minuter. Gå igenom och repetera det som lärts innan pausen och fortsätt sedan med ny inlärning. Det är bra för både kroppen och hjärnan att ta en kort paus så att man inte tappar fokus och tiden rinner iväg.

Tips för bättre läsförståelse
Det kan vara en bra idé att först skumma igenom texten eller boken och försöka bilda sig en uppfattning vad den handlar om. Titta på bilderna och läs lite bildtexter och sammanfattningar om det finns sådana. Ställ sedan frågor. Vilka personer eller karaktärer är med i texten? Vad händer? Hur börjar det? Vad händer sedan och hur slutar det hela? Läs sedan igenom texten i lugn och ro och försök besvara frågorna.

Källa
Artikeln och tipsen kommer från Goodies till barnen

Related Posts

1. Sänkt studiemedel skall styra så att våra ungdomar studerar lönsamt!
2. Hur blir man mentor i nätverket Stella?
3. Louise Hallin om familjerelationer i tonårshemmet

Många unga fasar ofta inför redovisningen i klassen likaså fasar många vuxna inför att hålla i mötet på arbetsplatsen. Christina Davisson är språkvetare och röstcoach. Hon har under flera år undervisat i praktisk svenska och retorik på Stockholms universitet och hållit workshops och föredrag i retorik för företag, organisationer och myndigheter. I dag driver hon Retorikbutiken i Stockholm och är specialiserad på att hantera rampfeber.

Christina har nu skrivit en bok i ämnet som heter just ”Rampfeber”. Hon vill sprida kunskap om ett problem som nästan ingen vet någonting om i Sverige, fastän hundratusentals människor lider av det – rampfeber.
”Det är världens vanligaste fobi och ett problem som det talas alldeles för tyst om. Personer som har rampfeber skäms ofta mycket och vågar nästan aldrig berätta det för någon, varken som barn eller vuxen. De som har försökt brukar få meningslösa råd, som att de måste skärpa sig, tänka mer positivt eller öva mer på sina framträdanden.”

Rampfeber innebär att du blir väldigt nervös och rädd för att stå i centrum för uppmärksamheten.
”Har du rampfeber blir du väldigt nervös och rädd när andra ska titta på dig och lyssna på vad du ska säga eller göra. Du är rädd för vad de ska tycka om dig och din röst och din kropp; om du duger, om du är tillräckligt snygg och tillräckligt bra. Det kan t ex vara när du ska läsa högt för klassen, stå vid tavlan och redovisa ett grupparbete, göra övningar i gympan eller spela, dansa och sjunga på en skolavslutning.”

Rampfeber kan yttra sig på olika sätt.
”Har du bara lätt rampfeber är du troligtvis bara blyg och lite osäker som person. Har du riktigt stark rampfeber kan du känna ren dödsångest. Drabbas du av rampfeber brukar magen bli orolig och du sover ofta dåligt innan du ska framträda. Men hos en del slår den till precis när det är dags att öppna munnen, gå upp på scenen eller när du sitter och väntar på din tur att säga något. Då brukar hjärtat bulta jättehårt, du kan känna dig svettig, bli torr i halsen, rodna och börja skaka i kroppen. När kroppen är så stressad är det svårt att samla tankarna och tänka klart, så en del får black out eller svimmar. ”

Christina menar att vem som helst kan få rampfeber. De som kommer till henne för att få hjälp kommer från alla möjliga länder och kan vara allt från skolungdomar till pensionärer. ”Vanlig” rampfeber kan bottna i vardagliga hot, svek och kränkningar som inte behöver skapa några löpsedlar, men som för dig var skrämmande och orättvisa när det hände. Dessa situationer fick dig att känna dig maktlös, övergiven och försvarslös.
”Det kan vara att ensam möta tuffa skolkamrater på vägen hem som slår dig eller stjäl din mobil och sedan hotar dig med stryk om du skvallrar.  Det kan vara att bli mobbad, kränkt eller kladdad på och kallad hora. Det kan vara bästa vännen som sviker dig. Det kan vara att möta hårda blickar, iskall tystnad och trista kommentarer från lärare, föräldrar och syskon om du inte klarar av att leva upp till deras förväntningar, som att få bra betyg.
Riktigt stark rampfeber kan bottna i att du vuxit upp i ett land eller en miljö där det är förbjudet att säga vad man tycker och där man straffas hårt om man inte håller tyst om otäcka saker som man har varit vittne till. Det kan vara allt från incest och våldtäkt till trakasserier och mord, men också att en av familjens levnadsregler varit ”tänk på vad andra ska tycka och tänka”. ”

Rampfeber är en enda röra av stress, skadad självkänsla, konflikträdsla och prestationsångest. Det kan i längden till och med ge svår ångest, insomningsproblem, diffus värk i nacke och rygg och sliter mycket på hälsan. När personer med rampfeber tillslut går till läkaren för att kroppen inte orkar, får de ofta sömnpiller och lugnande medel för att dämpa symptom, men inget som löser deras problem. Tyvärr växer rampfeber nästan aldrig bort av sig själv. Det läker inte heller som ett skärsår på tummen utan ligger kvar och pyr hela livet om du inte gör något åt det.

Faktorer som kan trigga rampfeber om du ligger i riskzonen kan vara att du känner dig obehaglig och nervös bara av att tänka tanken på att tala eller agera framför andra människor.
”Det kan räcka med att höra ordet redovisning eller möte för att stressreaktionerna ska sätta igång inombords. Sedan brukar det bli värre och värre ju närmare den stora dagen kommer och när den stora dagen står för dörren kanske du är så trött och sliten att du känner dig alldeles sjuk och stannar hemma i sängen. ”

Rampfeber är resultatet av en mänsklig försvarsmekanism som bildas när vi utsätts för situationer där vi upplever oss hostade, maktlösa eller övergivna. Försvarsreaktionerna ligger sedan och lurar som mentala minor och så fort någon trampar på dem exploderar de vare sig vi vill eller inte.
”Ingen vet säkert vad vi kan råka ut för i livet, så det finns inga säkra garantier för att du aldrig kommer att få rampfeber. Men vi människor är också olika; en del klarar mer påfrestningar än andra. Vi är också mer sårbara under vissa perioder i livet.”

Christina menar att ”den bästa garantin du kan få mot rampfeber är en trygg och stabil uppväxt med människor som du kan lita på och som ger dig stöd och uppmuntran under din utveckling. De som lider allra värst av sin rampfeber har inte haft en chans – de har aldrig varit riktigt trygga. Det återstår bara att bli en tuffing och gå till anfall och slåss eller ge upp och bli ett offer.”

Tecken på om din tonåring har rampfeber kan vara:

-          Hon eller han blir väldigt nervös och rädd när andra ska titta och lyssna på henne eller honom

-          Din tonåring blir orolig och nervös så fort läraren säger ordet redovisning eller att eleverna ska berätta något inför hela klassen

-          Din tonåring tycker det är obehagligt att berätta något inför några i släkten på födelsedagskalaset

-          Din tonåring har börjat skolka från skolan

-          Din tonåring är ofta sjuk från skolan utan orsak

Om din tonåring har tecken på rampfeber är det bra att våga ställa frågor till henne eller honom vad det är som känns svårt.  Om du får tillåtelse av din tonåring, prata med läraren och berätta varför din tonåring har svårt för att hålla föredrag eller prata inför klassen. Det kan handla om allt från fniss, blickar till glåpord från några av kamraterna i klassen.

Även om rampfeber ofta bottnar i det bemötande man fått i barndomen, så kan lärare göra mycket för att förhindra att den eskalerar.
”Det viktigaste är att skaffa kunskap om vad rampfeber är. De som inte vet vad rampfeber är tycker att det är ett löjligt problem som bara drabbar hopplösa och svaga typer. De flesta tycker att de som har rampfeber får skylla sig själva för att de är för lata och dumma för att träna och förbereda sig tillräckligt. ”

Christina menar att rampfeber varken är en fråga om intelligens eller rutin.
”Många vuxna som har rampfeber arbetar professionellt på scen som musiker, skådespelare och artister. Problemet ligger i de mentala minorna. De kan varken läsa eller skriva och struntar i vad du och andra vill. De kan bara explodera.

Myter om rampfeber

·         De som har rampfeber är lata och förbereder sig inte ordenligt.

·         De som har rampfeber är för dumma för att lära sig det dom ska säga.

·         De som har rampfeber är trista och negativa typer.

·         De som har rampfeber har brist på erfarenhet och rutin.

·         De som har rampfeber saknar viljestyrka och karaktär.

·         De som har rampfeber känner efter för mycket.

·         De som har rampfeber saknar medvetenhet och insikt om sitt problem.
Myter om hur rampfeber ska hanteras

·         Rampfeber försvinner om man förbereder sig mer.

·         Rampfeber försvinner om man är smart och duktig.

·         Rampfeber försvinner om man tänker positivt.

·         Rampfeber försvinner om man får mer erfarenhet och rutin.

·         Rampfeber försvinner om man bara kontrollerar sig tillräckligt.

·         Rampfeber försvinner om man inte känner efter så mycket.

·         Rampfeber försvinner om man blir tillräckligt medveten och insiktsfull.

Christina Davisson driver Retorikbutiken och är specialiserad på att hantera rampfeber. Nu har hon kommit ut med boken ”Rampfeber – och konsten att hantera den”. Klicka här om du vill ta kontakt med Christina eller boka föredrag.

Källa
Christina Davisson, Retorikbutiken

Related Posts

1. Din Kommun
2. Ätstörningar
3. Betygshets & stress vanligt bland ungdomar

En ny undersökning från Bris visar att många ungdomar inte tror att de har någon framtid om de inte har toppbetyg. Dagens samhälle lägger stor press på din tonåring och självklart vill du, som förälder eller lärare, hjälpa till att stötta så mycket du kan. Dintonaring.se hjälper dig att förstå varifrån problemet kommer.

Det är inte lätt att vara tonåring idag. Karin Johansson är legitimerad psykolog och utredare på Bris och menar att stressen hos unga beror på en kombination av många olika faktorer.
”Det är många krav som ställs på unga idag som även handlar om annat än skolan. Man ska hänga med i mycket som har med utseende att göra, man ska ganska tidigt ha varit ihop med någon och kanske haft sex, man ska ha de rätta kompisarna och så vidare. Sedan verkar det också på många håll som att lärarna i skolan inte samordnar när man har prov i de olika ämnena. Det kan vara flera prov på samma dag och långa läxor. Då blir det helt enkelt för mycket.”

Karin Johansson tror också att tonåringar blir stressade av att alltid behöva vara så tillgängliga.
”Mobiltelefonen ska alltid vara på så att man är tillgänglig dygnet runt för kompisar som kanske sms:ar eller ringer. Och sedan har vi all information som vi matas med hela tiden, främst via internet. Våra hjärnor är inte byggda för det enorma informationsflödet.”

Det är här skolan har en möjlighet att kliva in och ta ett ansvar.
”Nu har vi ett samhälle som ser ut så här, med mycket information som regnar över oss. Men vad gör det med oss, att det är så mycket vi ska förhålla oss till hela tiden? Det är något som kan lyftas in i diskussioner på samhällskunskapen eller psykologin, särskilt på gymnasiet.”

Känslan av att inte räcka till kan leda till fysiska besvär i form av huvudvärk, trötthet eller magkatarr såväl som psykiska problem som ångest eller depression. Många ungdomar blir skoltrötta, känner att de inte orkar och ger upp.
”Den uppgivenheten möter vi ibland här på Bris, känslan av att ’det kommer aldrig att bli någonting av mig’”, säger Karin Johansson. ”Man vet att det finns en stor ungdomsarbetslöshet, att många går ut skolan och går utbildningar utan att komma in på arbetsmarknaden, det är ett orosmoment naturligtvis.”

En del av problemet, menar hon, handlar om att man faktiskt inte har samma tillgång till vuxenutbildning idag som för några år sedan.
”Man har tagit bort reservutgången, att kunna gå på komvux och ta igen det man missat när man har varit skoltrött under grundskolan. Nu ökar pressen att klara det på första försöket. Sedan tror jag att det är bra när man öppnar nya vägar för ungdomar genom till exempel lärlingplatser när man inte klarar, inte orkar eller inte vill läsa de teoretiska ämnena som man gör i första hand på gymnasiet idag.”

Så vad kan man då göra som förälder för att hjälpa sitt barn?
”Man ska inte pressa dem när det gäller fritidsaktiviteter”, poängterar Karin Johansson. ”Det ser vi en del barn som berättar om, att föräldrarna har drömmar om att barnen ska lyckas när det gäller till exempel idrott. Jag tror att man hjälper ungdomarna genom att se till att de får bra förutsättningar hemifrån, hjälp och stöd för att kunna koncentrera sig så att de klarar skolan.”

Men även skolan har ett stort ansvar, främst för de ungdomar som har problem i sin hemmiljö och av den anledningen inte kan koncentrera sig eller orkar hänga med.
”Det är för mycket annat som pågår i huvudet”, säger Karin Johansson. ”Det går ut jättemånga elever med ett betyg som inte alls motsvarar deras intelligensnivå utan ligger långt under och det är inte okej. Det handlar om pedagogiska verktyg, till exempel smågrupper där man kan ta igen när man kommit efter.”

Många skolor bryr sig heller inte om att ta reda på varför en elev har börjat skolka.
”Skolan betraktar skolk som ett ordningsproblem när det i själva verket handlar om att barnet mår dåligt på grund av någonting, det kan vara mobbning eller dåliga hemförhållanden. Det behöver också finnas en fungerande elevhälsa, en skolkurator eller skolsköterska att prata med som kan hjälpa och stötta.”

Av Johanna Persson

Bris (Barnens rätt i samhället) är en ideell organisation som bildades 1971. Verksamheten bygger på ideellt arbete från cirka 600 frivilliga som bland annat bemannar BRIS jourtelefoner dit barn, ungdomar och föräldrar kan ringa för att få råd och stöd. Bris gör även undersökningar om barns villkor och producerar varje år sammanfattningar och statistik om hälsoläget för barn och ungdomar.

Vill du kontakta Bris?
Barnens hjälptelefon 0200-230 230
Bris Vuxentelefon – om barn 077-150 50 50

Related Posts

1. Bättre att studera i lugn och ro
2. Tipsa din tonåring om Matteboken.se
3. Mindfulness för tonåringar & vuxna