källa: http://thirtydirtybirds.blogg.se/category/kreativt.html

Med hänvisning till Svd:s pågående artikelserie om mansrollen i vårt samhälle skriver vi på Din Tonåring idag om ungdomars upplevda psykiska ohälsa. Det talas mycket om den psykiska ohälsan hos unga tjejer i en intervju med tonårskillar i Svd den 4 juli säger en av killarna så här:

”Det pratas mycket om tjejers psykiska ohälsa, men om man ser efter tror jag att man kan hitta lika många bland killarna. Killarna är kanske bättre på att gömma sig bakom en manlig fasad. Om en kille sitter ensam är det ingen fara, men om en tjej gör det reagerar man starkare. Många har svårare att se att killar mår dåligt, säger Jesper.” Läs hela artikeln här

Det är självklart så att att även unga killar upplever stress och press, känner ångest och mår dåligt i vårt prestationsfokuserade samhälle där vi alla strävar efter framgång och lycka. FB statusuppdateringar skrivs om det roliga och positiva i livet och mycken annan media rapporterar och visar fram framgångsrika och lyckliga människor. Då kan allt annat för en ung person kännas som ett misslyckande även om det är så att livet för de allra flesta innehåller både berg och djupa dalar. Vi behöver vara mer öppna för att det är naturligt med toppar och dalar. Det är naturligt att känslorna går i vågor och precis som vågor kommer våra känslor, stannar en stund för att sedan klinga av och en ny våg – den här gången kanske av lycka – kommer in, stannar ett tag och klingar av osv. Så går livet.

Det allra viktigaste är att vi ger våra ungdomarna tillförsikt inför framtiden och samtidigt en tillåtelse att stanna en stund i dalarna. Stanna och verkligen bli tagna på allvar i sina känslor och sedan därefter ta sig vidare uppåt och utåt.  Här agerar vi föräldrar på många olika sätt och det vi kan göra är att bli ännu bättre på att ”stå ut” med att våra tonåringar (och vi själva) dippar då och då och förmedla hopp om en ljusare framtid till dem. Det är kanske speciellt viktigt när de misströstar! Det är lika naturlig att vissa dagar se problemen, hitta hinder och känna sig värdelös – speciellt i en sökande tid som ungdomen. Det viktigaste är att vi inte fastnar i dalen för evigt.

Läs mera om hur vi kan stötta våra tonåring och deras självkänsla i övriga inlägg i Självkänslo-skolan här på Din Tonåring

Related Posts

1. Finnar!
2. Att leva med sin dotters anorexi
3. Symtom vid bulimi

I våras läste jag i Svd en annons om en ny sorts hälsoläger för för tonåringar Wilmas Health Camp. Dessa läger vänder sig till tonåringar mellan 13-17 år som vill lära sig att leva sundare och hälsosammare, må bättre, stärka och forma sin fysik. Under fyra veckor på en fridfull kursgård får tonåringar inspiration, motivation och kunskap om hur de kan leva sundare både kostmässigt och träningsmässigt. Detta förbereder dem till att på bästa sätt vara förberedda och rustade för livets alla utmaningar och möjligheter. En sund kropp och kosthållning ger oftast en sund livshållning.

I tonåren just sker stora förändringar för en människa. Det är en tid då ungdomarna strävar efter allt större självständighet och det är nu takeaways, pizza, hamburgare och annan snabbmat verkligen kan göra entre i din tonårings liv. En del ungdomar har goda matvanor andra mindre goda och vi har alla olika förutsättningar viktmässigt och rörelsemässigt. Det viktiga är dock att vi vuxna försöker inspirara och motivera våra ungdomar till kunskap och intresse för kost och motion. Något de behöver i tonåren och samtidigt något de då bygger upp som en framtida god vana. Det allra viktigaste är kanske att vi som vuxna agerar som förebilder för våra tonåringar och den allra mesta forskningen visar att barn till hälsomedvetna och idrottande föräldrar (och då inte enbart elitidrottande föräldrar utan alldeles vanliga motionärer) är de barn som i tonåren lägger vikt vid att skaffa sig goda kost  och motionsvanor.

Så allra först som förälder se om du kan göra något åt det här med kost och motion för din egen del och därmed för din tonåring. Ett bra tips är att försöka träna tillsammans med din tonåring på tex ett gym, eller ett yogapass eller om inte annat ta en löprunda eller en promenad tillsammans. Ofta är det också ett tillfälle då tunghäftans band släpper också så det blir så att säga två flugor i en smäll.

Skaffa dig mera kunskap och underlag för att diskutera detta ämne med din tonåring läs t ex detta i en föräldrarbroschyr om hälsosam livsstil för tonåringar. Läs också ett tidigare inlägg här på Din Tonåring om hur din tonåring tar tag i viktproblemen

Här kan du läsa mer om vad som händer med ditt barn i tonåren

Related Posts

1. Maten är viktig för din tonåring
2. Symtom vid anorexi
3. Vem får ätstörning

Dintonåring.se har träffat Anna Björklund som bland annat arbetar med Mindfulness i hennes arbete som samtalsterapeut och coach. Hon möter unga och gamla i samtal och försöker här förklara för oss vad Mindfulness egentligen innebär, och hur metoden kan vara till hjälp för tonåringar och föräldrar.
Mindfulness kan översättas och beskrivas som Medveten Fokuserad Närvaro – ett sätt att uppmärksamma det du upplever i Nuet, utan att döma eller värdera. Man kan säga att Medveten Närvaro är att vara uppmärksam med avsikt, i ögonblicket och utan att värdera det man uppmärksammar.

När är man Medvetet Närvarande?
Anna menar att Medveten Närvaro innebär att leva just nu! Våra tankar och vår medvetenhet kastar sig oftast mellan det förflutna då vi grubblar över det som hänt eller framtiden där vi oroar oss för allt som vi ska göra och det som kan hända. Mycket liten tid spenderar vi i Nuet. Och det är bara i Nuet vi kan påverka.

”Många jag har träffat blir oroliga och säger att de inte bara kan vara här och nu för de behöver planera inför framtiden. Absolut att du kan planera framåt men om du är i framtiden när du gör det, skapas bara onödig stress och  då är du bara där och irrar omkring.”

Bilden nedan försöker visa texten på ett symboliskt sätt. Ju oftare du blir medveten om var du befinner dig, i dåtid eller framtid, desto fortare kan du komma tillbaka till här och nu.

Hur kan Mindfulness hjälpa oss i vardagen?
Att stressa är en del av vardagen och så länge vår kropp får tid för återhämtning kan det till och med vara positivt. Det är när stressen tar över vardagen och glädjen i livet som den blir ohälsosam. Man kan säga att Mindfulness är en antites till stress. Metoden kan hjälpa att reducera stress och oro men även att acceptera det förflutna eller det som har varit. Metoden handlar också om acceptanse och att stanna upp genom att observera utan att värdera och döma. När vi lär oss att observera våra tankar och känslor utan att värdera och döma dem, är det lättare att acceptera tankarna och känslorna som de är. I längden är det lättare att inse att man duger för den man är.

Mindfulness ökar också vår förmåga att medvetet agera på en situation istället för att automatiskt reagera, vilket kan vara nog så viktigt för både tonåringar och tonårsföräldrar.

Stöttepelarna för Medveten Närvaro är att stanna upp, observera/se, acceptera och välja. Den stress vi upplever orsakas oftast inte av det som faktiskt sker utan av våra tankar kring det som sker. Dessa tankar är oftast automatiska och något som vi inte medvetet väljer. Med träning i Mindfulness ökar vi vår medvetenhet kring att ”tankar bara är tankar och inte automatiskt en sanning”. Genom att stanna upp, se, acceptera och välja kan vi bryta reaktiva mönster och välja hur vi vill agera. Den negativa stress spiralen kan brytas och vi slipper onödig stress.

”Dessutom är tankar bara tankar, de är inte någon sanning. Man kan tro det men det är bara en tanke och det betyder inte att det är sant.”

Att rikta uppmärksamheten på vad som händer just nu är också den största utmaningen i Mindfulness, men går det att träna sig på detta?
Anna menar att det finns mängder av bra Mindfulness övningar som går bra att egentligen göra när som helst. Med regelbunden träning kan Mindfulness bli ett sätt att minska stress och oro i vardagen, men det finns också övningar att ta till för den otränade i stressade perioder. Använd sinnena. Då kommer man genast till nuet!

• Hur känns min andning? Vänd hela uppmärksamheten mot andningen. Även om känslor svallar och tankar kommer och går, så finns alltid andningen kvar.
• Knyt näven, släpp taget. Vad händer inom dig?
• När du fångar en känsla, stanna upp. Vänd uppmärksamheten mot känslan. Var i kroppen sitter den? I magen? I foten? Beskriv känslan utan att värdera eller döma.
• Sätt dig på en stol i lugn och ro och observera dina tankar. Låt dem bara passera förbi utan att värdera eller döma.
• Surfa – våga surfa igenom vågen och stå kvar en stund i smärta, statusbegär eller varför inte glädje över något.

När kan Mindfulness hjälpa våra tonåringar?
Det händer att tonåringar funderar över vad som har sagts och gjorts inom kamratkretsen men också oroar sig inför kommande prov och läxförhör. Tankarna i huvudet kan handla om det förflutna som exempelvis; – vad menade hon med det? Hur lät det egentligen när jag sa så? Tänk om hon inte tycker om mig nu när jag sa så? Tankarna i huvudet kan också handla om framtiden som exempelvis; – Jag kommer aldrig klara av historia provet! – Tänk om jag blir röd i ansiktet på redovisningen imorgon! – Jag kommer aldrig få en kille!  - Om jag hade lika snygga muskler som honom skulle jag inte ha några problem.
Alla dessa tankar är förstås en stor anspänning och kan skapa grubblande, oro och ångest. När våra tonåringar kan observera vad de tänker, och samtidigt förstå att tankarna inte alltid är en sanning, kan livet kännas lättare. Man blir medveten om vad man tänker och hur det påverkar vår kropp.

Många tonåringar lever mycket i svallande känslor och här kan Mindfulness hjälpa till med att stanna upp och uppmärksamma känslan och våga möta den för att sedan kunna släppa taget om den. Att våga möta och känna på en olustkänsla kan i längden leda till att den klingar av. Det är när vi flyr från dessa känslor som de pockar på ännu mer och vill komma upp till ytan. Här kan man också försöka lyssna till vad man tänkte på när eller innan känslan kommer.

När kan Mindfulness hjälpa tonårsföräldrar?
Det är intressant att börja med att observera vad som händer i dig när tonåringarna utmanar dig. Väcks oron inför framtiden eller ältas det som har hänt om och om igen. När det gäller tonåringar är det bra att tänka på att varje ”ögonblick är nytt”! Älta inte att för 2 år sedan gjorde du si eller så! Då var det så, men nu är det så här. Vi som föräldrar har inte något facit för framtiden, vi har prognoser men inte facit.

Mindfulness handlar om att se varje ögonblick som nytt. Om tonåringen ljugit tidigare och man som förälder har svårt att lita på honom eller henne är det en bra strategi att tänka på att ”varje ögonblick är nytt”. Om vi föräldrar förväntar oss att vår tonåring beter sig på ett visst sätt för att hon eller han har gjort något tidigare, finns det risk att tonåringen kliver in i den rollen och gör precis som vi förväntar oss igen. Självklart handlar det inte om att vara naiv och bara låta gå men att ge varje ögonblick en ny chans.

En annan bra strategi är att tro på våra tonåringar och att det kommer att gå bra. Det är viktigt att fundera på vad som är relevant i vår oro och vad som inte är relevant. Är oron egentligen inte befogad utan bara en vana så sluta slösa energi på att oroa dig. I en del familjemönster oroar man sig bara för att det ser ut så tillbaka i släkten.

En bra övning är också att jobba med sig själv att vara här och nu och närvarande när din tonåring kommer för att prata. Ofta har vi föräldrar inte tid, men träna nu på att stanna upp, var där med din tonåring, ställ frågor. Här kan man verkligen fördjupa relationen till sina barn.

Källa
Intervju med Anna Björklund, Empowerment Coaching

Related Posts

1. Mentor – ger ungdomar styrkan att stå emot våld och droger
2. Hur blir man mentor i nätverket Stella?
3. Stella – Ett mentorsprogram för tjejer (16-20 år)

Varför får man akne?

Det råder lite delade meningar om vad akne beror på. Det kan bero på så många olika faktorer, t.ex. hormoner, ärftlighet, bakterier och talgproduktion. Om man äter starka läkemedel (t.ex. anabola steroider) kan hudproblem som akne ibland vara en biverkning.

Vissa påstår att sådant som snabbmat och socker är en bidragande orsak till att man får akne men detta är inte vetenskapligt bevisat. Andra säger att det kan förvärras om man inte får i sig tillräckligt med de vitaminer och mineraler som kroppen behöver. Många anser dock att hygienen har viss påverkan och att det kan hjälpa att försöka hålla huden ren, även om akne inte beror på oren hud. De flesta tonåringar får någon typ av akne, vissa mer andra mindre, men det finns även vuxna som har akneproblem.

Akne sätter sig mestadels i ansiktet och där har man ofta både fet och torr hud på samma gång. Fet hy har man ofta i pannan och vid näsan, där man har väldigt stor talgkörtelproduktion. Man kan även ha akne på rygg och bröst och dessa problem uppstår på samma sätt som om det hade varit i ansiktet, d.v.s. porer som täpps igen och blir inflammerade.

Vad kan man göra åt akne?
Akne går tyvärr inte att förebygga och det är bl.a. ärftliga faktorer som avgör hur mycket och vilken typ av akne man får. Det finns ett par receptfria salvor på Apoteket som kan vara effektiva i vissa fall, men det beror lite på vilken sorts akne man har. Det finns dessutom receptbelagda medel som man kan få utskrivet av läkare om man har besvärlig akne. Om man köper receptfria salvor kan det kan vara bra att känna till att det tar ganska lång tid att få bukt med aknen. Det krävs ofta att man använder dessa salvor i 6-8 veckor innan man får kontroll över besvären. Om salvorna inte hjälper finns det antibiotika i tablettform att få, och dessa tabletter tas oftast i kombination med någon form av salva för maximal effekt. För tjejer kan p-piller med anti-androgener ibland vara en lösning vid besvärlig akne eftersom dessa brukar verka effektivt på problemen.

Man kan även försöka att tvätta ansiktet med mild tvål eller använda milda rengöringsprodukter, som t.ex. rengöringsmjölk eller ansiktsvatten, morgon och kväll. Använd inte feta salvor eller krämer, eller smink som innehåller detta, för det kan täppa till porerna och förvärra besvären. Försök att inte klämma inte på finnarna, även om det ibland kan vara svårt att låta bli, eftersom detta kan skada talgkörteln och göra aknen värre och dessutom ge djupa ärr. Solljus har visat sig vara bra för att lindra besvären så det kan vara en god idé att gå ut i friska luften och få lite sol emellanåt. Läkande krämer som inte är uttorkande för huden (undvik t.ex. de som innehåller etanol) kan också ha viss verkan och hjälpa hudens läkprocess.

Även om det inte finns några bevis på att kosten direkt påverkar uppkomsten av akne kan man kanske själv känna att besvären förvärras om man äter vissa saker, då kan det självklart vara en god idé att undvika dessa för att inte göra saken värre.

Källa
Akne.nu
Netdoktor.se
Apoteket.se
Huden.nu

Related Posts

1. Behöver din tonåring en ny och hälsosam livsstil?
2. Att leva med sin dotters anorexi
3. Symtom vid bulimi

Vi vet att frukt och bär är goda och nyttiga alternativ till kakor och andra sötsaker, ändå kan det ibland vara svårt att motstå sötsakerna när sötsuget verkligen sätter in. För att förstå hur nyttiga våra frukter och bär faktiskt är kommer det här en liten lista på några av våra vanligaste frukter och bär. Längst ner hittar du sedan några recept på goda fruktsallader som kanske kan inspirera till att äta mer frukt och bär. Även om uttrycket ”frukt är godis” kan kännas löjligt när sötsuget slår till känns det faktiskt som att det stämmer när man sitter med en god frukt- och bärsallad framför sig. Dessutom känns det väldigt mycket bättre efteråt när man slipper det dåliga ”godissamvetet” och istället kan känna sig pigg och nyttig av att ha fått i sig en massa nyttiga vitaminer och antioxidanter.

Ananas
Ananasen är rik på vitaminer och mineraler, den innehåller t.ex. mycket mangan. Dessutom innehåller den enzymet bromelin som bl.a. är bra för blodtrycket, bihålorna och magen. Den har även en något vätskedrivande effekt och kan fungera mjukgörande för huden.

Apelsin
Apelsiner är som de flesta känner till mycket rika på C-vitamin, vilket bl.a. är bra när man är trött och förkyld. De innehåller dessutom både A-vitamin och vissa B-vitaminer. A-vitamin är bl.a. bra för syn, hud, hår och naglar. 

Banan
Bananer innehåller väldigt mycket nyttigheter, det är bl.a. den frukt som innehåller mest kolhydrater. Man hittar dessutom C-vitamin, mangan, kalium, magnesium, fibrer och naturliga sockerarter i banan. Kalium och magnesium är två mineraler som bl.a. kan ha blodtryckssänkande effekt.

Blåbär
Blåbär är inte bara en av våra vanligaste växter det är dessutom ett av de nyttigaste bären. I blåbär finns det mycket antioxidanter, vitaminer och mineraler men även betakaroten, protein och kostfibrer. Det finns studier som visar att blåbär är bra mot demenssjukdomar och att de hjälper till att förhindra åderförkalkning. Dessutom ska de vara bra om man vill få bättre mörkerseende. 

Hallon
Hallon är ett av de mest fiberrika bären och det tillhör dessutom de livsmedel som är mest stärkande för immunförsvaret p.g.a. att det innehåller antocyaniner. Som om inte det var nog finns det även många vitaminer och mineraler i hallon, liksom mycket fibrer och antioxidanter.

Jordgubbar
Jordgubbar är väldigt rika på C-vitamin och mangan, men de innehåller även andra nyttiga vitaminer och mineraler. Samtidigt är de en bra källa för antioxidanter och fibrer. Ju rödare och mognare jordgubbarna är, desto mer C-vitamin och antioxidanter innehåller de. Bären innehåller dessutom vitaminet folat som kroppen bl.a. behöver för att kunna bilda röda blodkroppar.

Kiwi
Kiwi är en av de bästa källorna för C-vitamin men det är också en frukt som innehåller mycket kalium och magnesium. Kiwins små svarta frön är rika på alfalinolensyra, en omega-3-fettsyra som hjälper till att förebygga hjärtkärlsjukdomar.

Mango
Mango är en tropisk frukt rik på A-vitamin, C-vitamin, kalium, betakaroten och antioxidanter. Den innehåller även B5-vitamin som kroppen behöver för ämnesomsättningen.

Nektarin och persika
Nektariner och persikor är ytterligare exempel på C-vitaminrika frukter, men de innehåller även mycket A- och E-vitamin. De här två frukterna är väldigt lika och innehåller i stort sett samma mängd vitaminer och mineraler.

Päron
Päron innehåller både A-vitamin, C-vitamin och lite E-vitamin. Det finns även mycket kalium och fosfor i päron, vilket hjälper till att stärka nervsystemet. Päron kan även vara urindrivande, vilket kan vara bra att känna till för personer som binder mycket vätska. 

Vindruvor
Vindruvor är fulla med antioxidanter, de innehåller inte mindre än ett 20-tal kända ämnen med antioxiderande effekt. Dessa ämnen hittar man främst i skalet och kärnorna och ju starkare färg druvorna har, desto mer antioxidanter innehåller de.

Äpple
Äpple är en frukt full av C-vitamin, antioxidanter och fibrer. Dessutom innehåller den äppel- och vinsyra som är bra för matsmältningen av tyngre mat. Äpple är även bra för hjärtat och blodomloppet, samt om man har mag- och tarmbesvär.

Några recept på goda fruktsallader

Fruktsallad med varm vit chokladsås

4 portioner

1 mango
2 kiwi
2 dl färska jordgubbar
2 msk flytande honung
rivet skal av ½ citron
2 msk hackad mynta

Sås:
2 dl vispgrädde
200 g vit choklad

Dela jordgubbarna. Skala och skär den övriga frukten i bitar. Blanda honung, citronskal och mynta. Häll blandningen över frukten och rör om. Koka upp grädden i en kastrull och ta den från plattan. Grovhacka chokladen och rör ner den i grädden, låt smälta. Lägg upp frukten på assietter och ringla över såsen.

Källa. Arla

Fruktsallad i glas med vit choklad

4 portioner

500 g blandad färsk frukt
1 dl vatten
1 dl socker
saft från 1 pressad citron (ca ½ dl)
lite riven vit choklad
lite rostade pinjenötter

Värm vatten, socker och pressad citron. Låt svalna. Skär frukten i bitar och fördela i fyra dricksglas. Häll över den syrliga lagen, lite riven vit choklad och några pinjenötter som rostats i en torr, het stekpanna.

Källa: Ica

Ewas GI-fruktsallad

1 portion

3-4 färska frukter (t.ex. äpple, nektarin, kiwi)
färska eller frysta bär
1-2 stänk balsamvinäger
250 g keso
valnötskärnor

Skala och tärna frukt och bär. Lägg i en djup tallrik och stänk över lite balsamvinäger. Häll keson över frukten och toppa med valnötskärnor.

Källa: Icakuriren

Väldoftande fruktsallad med banan

4 portioner

2 bananer
10 torkade aprikoser
1 msk kokosflingor, rostade
4 msk cashewnötter
2 tsk ingefära, färsk, riven
1 lime

Rosta kokosflingorna i ugnen, 150 grader i ca 5-7 minuter. Skär bananer och aprikoser i bitar. Riv ingefäran. Blanda alla ingredienser, utom limen som pressas över fruktsalladen. Servera ev. med en klick yoghurt.

Källa: Girecept.com

Lyxig fruktsallad

4 portioner

1 banan
1 persika, färsk
6 jordgubbar, färska
12 physalis
½ äpple
1 granatäpple
½ mango
1/5 papaya
½ melon
1½ salladslök
Svartpeppar, nymald

Rengör och ansa frukten, skär i små bitar. Skiva salladslöken (den vita delen + lite grönt). Blanda allt i en serveringsskål och dra ca 10 varv med svartpepparkvarnen över. Servera eventuellt med glass eller sorbet.

Källa: Menyse.com

Exotisk fruktsallad

4 portioner 

500 g jordgubbar
250 g vindruvor
2 färska persikor eller nektariner
2 röda äpplen

Limesocker:
2 lime
1 tsk socker
1 kruka basilika

Skär frukten i grova bitar och lägg i en skål. Pressa saften ur två lime och blanda med socker. Finhacka 8-10 basilikablad och blanda i limesockret. Dekorera med en basilikakvist. Servera med vaniljglass eller vispad créme fraiche och smaksätt med limesocker. (För en nyttigare variant kan man hoppa över sockret.)

Källa: Receptcentralen.se

Fruktsallad med kesella

4 portioner

200 g jordgubbar
200 g melon
200 g banan
200 g äpple
100 g vindruvor
40 g hackade valnötter
250 g kesella, mager (alt. yoghurt)
1 msk vaniljsocker

Apelsinjuice (om du vill)

Skär frukten i bitar och lägg i en skål. Blanda kesella, apelsinjuice och vaniljsocker. Blanda kesellablandningen med frukten och strö över valnötter.

Källa: Receptbankenskokbok.se

Fruktsallad med honung och citron

4 portioner

2 apelsiner
2 mandariner eller clementiner
2 kiwi
2 äpplen
saft från ½ citron
1 msk flytande honung
2 msk russin

Skala och klyfta apelsiner och mandariner. Skär eller klipp klyftorna i mindre bitar. Ta tillvara citrussaften. Skala och tärna kiwin. Skala, kärna ur och skär äpplena i mindre bitar. Fördela frukten i 4 serveringsskålar. Blanda saften från apelsin och mandarin med citronsaften och honungen. Fördela såsen på fruktsalladen och strö över russinen.

Källa: Ica

Fruktsallad med kardemummayoghurt

1 portion

1 päron
1 nektarin
½ dl färska eller frysta björnbär
1 dl yoghurt av medelhavstyp
½ tsk malen kardemumma
lite nypressad citronsaft
ev. några hackade mandlar

Skär päron och nektarin i klyftor. Pressa lite citronsaft över. Blanda i björnbären och eventuellt några hackade mandlar. Blanda yoghurt och kardemumma och lägg en stor klick ovanpå frukten.

Källa: Tidningen Buffé

Fler Källor:
www.nyfikenvital.org
www.iform.se
www.josdrycker.se
www.halsosidorna.se

Related Posts

1. Symtom vid bulimi
2. Så tar din tonåring tag i övervikten
3. När din tonåring vill bli vegeterian

ADHD är ett laddat ord med många fördomar. Tidigare trodde man att man bara hade ADHD vid låg intelligens men idag vet man att det inte har med det att göra. Personer med ADHD är ofta kvicktänkta och intelligenta men växlar lätt i engagemanget som beror på olika biologiska orsaker. Man tror att ADHD kommer att öka när samhället hela tiden går in i nya rutiner, för människan är inte skapt för den konstanta stress som är idag.

ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och kännetecknas av tre kärnsymtom: uppmärksamhetsproblem, impulsivitet, överaktivitet eller hyperaktivitet. En del personer visar tecken på alla tre kärnsymtom medan andra visar tecken på ett eller två symtom. ADHD är egentligen ett samlingsnamn som även omfattar ADD och DAMP. ADD är ADHD utan hyperaktivitet. DAMP är ADHD i kombination med DCD. DCD kännetecknas av stora motrikproblem. ADHD är ärftligt.

Symptomen för ADHD är väldigt individuella men det är vanligare att pojkar blir mer extroverta medan flickor blir mer introverta och självdestruktiva. Det händer att ADHD ofta skyms hos flickor av andra problem som depression och ångest men även av anorexi och av självskadebeteenden som att skära sig, vilket kan göra det svårt att förstå att en ADHD-problematik ligger bakom och är en orsak till problemen. Flickor kan ha en tendens att mer ta kontroll över och trycka ner sina känslor istället för att ge efter som pojkar kanske är mer benägna att göra.

Carolina är 22 år och har fått diagnosen ADHD och för Dintonåring berättar hon sin historia hur det har varit att leva med ADHD men inte fått diagnosen förrän hon egentligen blivit ung vuxen. Carolina har under stor del av hennes uppväxt anat att det har varit något som inte stämt. Som liten hade hon lätt att ta för hårt i andra barn och svårt att sitta still. När hon sedan blev äldre fortsatte hennes problem med att hon hela tiden behövde ha något att göra, svårt att tillåta sig själv att vara ledig, svårt att sätta igång med saker men också att slutföra, ingen ro att titta klart på bio eller film, sagt och gjort saker ogenomtänkt och sömnproblem.

”Jag var mobbad från fyran till sexan och utifrån ett barns perspektiv kan jag förstå att de ansåg mig som konstig eftersom jag tog för hårt i andra barn och hade svårt med grupplekar. Troligen berodde det bland annat på att det var för mycket stoj och jag kunde inte sortera ut vad som hände. I högstadiet tränade jag mycket på att observera för att se hur man bör vara, men det som blir svårt med när man vill passa in är att man inte är sig själv. Det blir en krock i själen. Det har varit svårt både i skolan och hemma eftersom jag känt en press på att vara på ett visst sätt”

Carolina berättar att hon har gått flera år på BUP på grund av hennes depressioner och för att hon tidigare skar sig själv. Hon menar att tjejer ofta maskerar ADHD på andra sätt och då blir det naturligt att sjukvården tar hand om de symptomen istället men ser inte orsaken.

”Jag har läst om ADHD tidigare och anat att jag kanske kunde ha det. I gymnasiet började jag undersöka det och jag ville att familjen skulle hjälpa mig. Först när jag på senare år kom in till psykiska mottagningen på grund av att jag mådde väldigt dåligt igen fick jag träffa en psykiatriker som frågade; – Vill du ta reda på varför dina besvär är återkommande? Man vill själv inte fråga om de vill ta reda på vad som är fel, men det är skönt när en läkare tar tag i det. Han tog reda på allt som hänt i mitt liv och det var så skönt. Det var efter det jag fick göra en test och då var det ADHD. Jag har haft tur och stött på rätt folk inom vården och aldrig behövt vänta.”

Att få diagnosen på papper var som en upprättelse för Carolinas beteende, och idag kan hon förstå sig själv bättre som 8-åring. Hon har fått förklaringar för sitt beteende som liten men också på senare år och kan lättare stryka ett streck över det som varit. Men det har inte bara varit lätt efter att diagnosen ställts.

”Efter att jag fått reda på att jag har ADHD fick jag en dip. Jag funderade över om jag nu ska identifiera mig med det här och slits lite här emellan, men ändå förstår jag ju att jag har haft ADHD hela livet. Det är ändå skönt att kunna förklara att jag inte kan sitta still på grund av det här, även om jag förstås inte alltid kan skylla på det. Men det är skönt att få en vardag som jag fått sedan jag började äta medicin. Det har jag inte haft på 22 år!”

Trots att det pågår mycket forskning kring hjärnan så är fortfarande mycket kring den okänd, och orsakerna till ADHD endast delvis kända. Man vet att vid ADHD är signalsubstanserna noradrenalin och dopamin understimulerat. Noradrenalin reglerar främst vakenhet och när den är låg blir det svårare att koncentrera sig och att fatta genomtänkta beslut. Dopamin reglerar bland annat tillfredställelsen och när den är låg kan det vara lätt att bli uttråkad. Underproduktionen av noradrenalin och dopamin kompenserar hjärnan med att utsöndra adrenalin och kortisol vilket gör att kroppen är på helspänn och blir rastlös. Kroppen reagerar med kamp eller flykt. Bedömer nervsystemet att angrepp är den bästa strategin kommer utsöndringen av adrenalin dominera. Vid flykt är det däremot kortisolet som styr reaktionerna.

För Carolina har medicin varit det enda alternativet. För att inte få ångest har hon hela tiden behövt ha något att göra. Hon berättar att man försöker hela tiden hitta utvägar för att bli lugn. Det är därför en del personer med ADHD börjar missbruka mat, droger eller alkohol för att finna lugnet. För Carolina har medicin upplevts som något positivt.

”Första dagen jag fick medicin kändes det som någon dammsugit och städat hela min hjärna. Jag förstod då att det är så här det är att prata med folk och att höra vad de säger!? Innan var det så att jag hörde orden, jag såg att de pratade men jag kund inte koppla ihop orden. Ofta kändes det jobbigt att än en gång fråga vad de sa. Nu kan jag även ta ett bad utan att få ångest. Bara att kunna titta på bio, jag har aldrig kunnat göra det, och det är inte kul att vara kompis med en sådan person som sitter och vrider sig i stolen. Jag är fortfarande en person som tar tag i saker och känner inte att min personlighet har förändrats, utan bara de beteenden som hör ihop med ADHD. Det är fortfarande svårt att bara vara och jag har undrat hur man gör när man bara är. Idag kan jag bara vara samtidigt som jag surfar på internet.”

Carolina upplever att skolan säger att den är individanpassad, men egentligen är det utifrån en norm. Som liten i grundskolan gjorde hon snabbt klart uppgifterna för att sedan vara rätt uttråkad när hon var klar. Läraren påpekade ofta om att läsa igenom för att slippa slarvfel, något som Carolina ofta hoppade över. I hennes högstadieskola var klasserna graderade i olika nivåer vilket hon tycker var bra. Det motiverade henne mer och hon kunde få mer utmaning och specialuppgifter.
”Hade det inte varit så hade jag inte klarat det för det hade varit för tråkigt. Här handlade det mer om lusten, och jag hade mer lust att sova egentligen. I gymnasiet ledsnade jag ofta på att slutföra arbetsuppgifterna.”

Vilket stöd finns det i skolan idag?

”Det ska finnas individanpassat stöd. Så fort man har en diagnos blir det ofta lättare. Det är svårare för de som hamnar i gråzonen. Lärarna bör vara öppna för förslag och det ska egentligen vara individanpassat för alla. För mobbning har man en handlingsplan och det bör man även ha här för att lärarna i skolan ska veta hur de ska agera.
Man bör se verkligheten som den är nu och våga trampa folk på tårna. Det fungerar inte alltid att vara snäll och politiskt korrekt utan man måste nog som lärare, rektor och kurator våga prata, öppna upp och ta upp problemen. Och att man erbjuder mer utbildning kring ämnet.”

Vilka tecken hos tonåringar kan hjälpa föräldrar och lärare att ana ADHD?

”Framförallt att man ser att det finns intelligens, men att det går för fort och att det görs mycket slarvfel. Allt går mycket fort och helt plötsligt kan det bara ta stop och eleven kan inte ens ta upp boken. Det kan också växla otroligt mycket i engagemang mellan olika ämnen som exempelvis matte och svenska. Som lärare kanske man kan höra sig själv säga till eleven; – Du är ju så engagerad i allt annat, varför vill du inte göra det här för?

Men hur ska man då vägleda ett barn med ADHD? Som förälder och lärare är det inte alltid lätt att veta hur man ska gå tillväga. Carolina menar att när man läser om ADHD så fungerar det inte att bestraffa och det gjorde det inte på henne heller. Det absolut bästa tillvägagångssättet är att motivera med morötter istället för att bestraffa med piska. Det är inte alltid omgivningen visar förståelse för barn och personer med ADHD och därför får de ofta ta emot kritik för sitt sätt att vara vilket lätt leder till dålig självkänsla.

”Fundera över hur man som förälder eller lärare belönar – bestraffning eller motivation? Strunta i att påpeka det som är fel. Försök istället att pusha och uppmärksamma det som är bra. Vid ADHD behöver man belönas oftare för att aktivera dopaminet i hjärnan. Jag har fått mycket skäll som liten och då har jag känt mig mer pressad, vilket har gjort att jag lättare har glömt saker. Låt även beteendena få finnas och kuva dem inte alltid. Låt personen ifråga få vara impulsiv, om en kväll är extra jobbig – låt det då få vara så.”

Råd som kan vara bra att tänka på:

• Se över hur man som förälder eller lärare betingar beteenden. Använder jag bestraffning eller motivation? Piska eller morot? Vid ADHD behöver man belönas oftare för att öka signalsubstansen dopamin som ger tillfredställelse.
  Exempel: Äggen på spisen har glömts bort. – Nästa gång du kommer ihåg att ta bort äggen från spisen ska vi göra det här…
• Uppmärksamma det som är bra istället för det som är fel
• Låt beteendena få finnas och kuva dem inte alltid
• Använd äggklocka. När man vet att man har en viss tid på sig och att man får sluta med något när äggklockan ringer kan det vara lättare att genomföra åtaganden.
  Exempel: Sätt en äggklocka på 1 timme. När klockan ringer är städningen av rummet färdigt.
  Här är det viktigt att tänka på att motivera. Om bara 2 tröjor har städats upp denna gång så beröm ändå. Nästa gång säg; – Förra gången städade du upp 2 tröjor och denna gång har du städat allt det här! Bra! Ofta har tonåringen svårt att själv se vad man gör bra och därför är det viktigt att berömma.
  Exempel: Sätt en äggklocka för att hjälpa till med studietider. Då är det lättare att förstå att jag pluggar nu och kommer få ha kul sedan.
• Dagsschema över vad som ska göras. Speciellt viktigt i skolan för att inte bli uttråkad mellan uppgifterna. Elever med ADHD har behov av en tydlig struktur i vardagen och mår bra av dagliga rutiner.  (se schema med lön för mödan som kan vara bra att använda sig av hemma)
• Deadlines som utmaning
• Försök att finna ett intresse som engagerar. Eftersom en tonåring med ADHD är uppmärksam på väldigt mycket och har svårt att filtrera, försöka att finna vad som väcker tonåringens intresse för att han eller hon lättare ska kunna fokusera och lära.

Idag är Carolina engagerad i Riksförbundet Attention-Riks samtidigt som hon studerar vidare. Hon vill ge andra med samma problem bättre förutsättningar än vad hon själv har haft. Hon berättar att även om man har ADHD eller inte så har livet sina upp och nedgångar och att det handlar om att försöka lära sig att hantera dem, och att ingen älskar sitt liv jämt. Hon berättar också hur viktigt det är att inte medicinera bort allt som är negativt, men också att man behöver få vara ibland och ta medicin för att man kan inte alltid kontrollera och reglera hjärnan.

Hos Attention-Riks kan du läsa mer i deras faktablad som de har om ADHD.

  ADHD
  Barn med ADHD
  Elever med ADHD

Webblänkar

Attention-Riks
ADHD-center
adhdinfo.se
sjukvårdsrådgivningen
RBU/ADHD
Neuronätet/ADHD

Av Mia Moberg
Bilden hör inte ihop med berättelsen

Related Posts

1. Inte alltid killars ohälsa syns – styrda av mansrollen i samhället?
2. Mindfulness för tonåringar & vuxna
3. Symtom vid bulimi

För några år sedan fick Saras dotter Johanna ätstörning och anorexi. Johanna skulle precis fylla 15 år när Sara började ana att något inte var som det var. För Dintonåring berättar Sara hur det var att leva med ett anorektiskt barn där sjukdomssymtomen tar över allt i tillvaron, både för sin älskade dotter och familjen.

Johanna skulle börja 7an efter sommaren och Sara hade inte ett ont anande att nästkommande år skulle bli ett år som skulle förändra stora delar av hennes, familjens och hennes dotters liv.
”Jag förstod egentligen först när hösten kom, det tog lång tid att förstå. Man blir medberoende och normaliserar något som inte är normalt. Johanna var hemma mer och mer och sökte mycket kontakt med mig. Vi tog långa promenader och pratade mycket om mat och motion. Jag kunde tycka att Johanna var så klok i det hon sa och svalde till en början allt utan att förstå att det gått överstyr. ”

Sara sökte läkare på Vårdcentralen när hon tyckte att hon inte nådde Johanna längre, och när hon började förstå. Då hade Johanna plockat bort kolhydrater, börjat med GI-metoden, tog senare bort proteiner och skalade och skalade tills det bara var en fjärdedels äpple kvar. Tillslut drack hon nästan inte något heller.
”En mamma i Johannas tidigare klass ringde mig för att varna om att hon trodde något var fel. Hon hade inte sett henne på hela sommaren och såg nu att något inte stod rätt till. Det tog jag till mig, saker jag innerst inne känt på mig hade ändå legat och grott i bakhuvudet på mig.”

Sara och Johanna sökte först hjälp hos husläkaren. Sara är skeptisk till öppenvården när det gäller att förstå och att ta anorexi på allvar.
”Av husläkaren fick Johanna höra att hon kunde fortsätta att äta som hon gjorde ett tag till utan att något händer, och att säga så till en anorektiker är som att tala om att det du gör är inte något fel! Jag fick dessutom höra att anorexi är ett symtom som uppstår av dominanta mödrar. Det är egentligen den enda gången jag har känt mig dömd av någon under den här tiden. Den kontakten avbröt jag. Jag tog reda på alternativ hjälp och ringde Centrum för ätstörningar.”

Sara har ett före- och efter förhållningssätt.
”Före anorexi-tiden tänkte jag att om något händer så ringer jag någon och får hjälp, medan nu efter anorexi-tiden förstår jag att om något händer så måste jag själv göra något åt det. Ingen annan gör något åt mig!”  

På centrum för ätstörningar fanns då ett kvinnligt mobilt team som åkte runt till flera anorektiker. De kom hem till familjerna och gav stöd i hur, när och vad som skulle ätas. De hjälpte till med matscheman och gav handfasta råd.
”Det var som att ha ett litet barn igen, och jag fick sätta ramarna. När Johanna blev medbjuden på fest med kompisarna, som för övrigt var helt fantastiska, fick jag säga att jag hämtar dig klockan åtta och du får inte äta godis. Om Johanna åt godis blev konsekvenserna för stora efteråt. Om hon åt godis så visste jag att hon skulle få betala ett högt pris dagarna efter, och det fick inte ske! Det fanns inte utrymme för det! Allt var tvunget att vara förutbestämt på grund av det dagliga intaget.”

Sara blev sjukskriven. För Sara var det som att ha ett litet spädbarn igen som hon var med dygnet runt. Hon sov med Johanna, åt med Johanna och när Sara skulle på toaletten så berättade hon att hon lämnade dörren öppen.
”Det svåra med ätstörning är att det är så extremt mycket ångest med i bilden. Ångesten låg i allt Johanna gjorde! Vid jul ställdes mycket på sin spets för oss eftersom mycket handlade om mat. Johanna kunde inte sysselsätta sig själv så Sara sysselsatte henne med julpyssel för att hålla ångesten på avstånd. När timmarna närmade sig måltid så accelererade ångesten och då behövde Johanna vara mer sysselsatt för att skingra tankarna. Vi gjorde egna julkort, lindade in paket och gjorde pyssel för tusentals kronor. Vi sorterade fotografier av hela mitt liv i princip. Men det här blev också att när det slog över blev det prestation av det och då fick Johanna ångest av det. ”

Sara har i dag svårt att svara på om behandlingen varit bra i det stora hela. Johanna har behandlats från öppenvården till barnakuten, från barnpsykiatrin till flera olika sjukhus.
”Det är svårt att sortera. På barnakut vården är fokus överlevnad med dålig kunskap om anorexi. Där kollade de hjärtat, tog prover och såg efter hur det var med saltbalansen varje gång vi åkte in akut. Egentligen var det enda de sa; bara du dricker. Johanna gick hem och drack mer.
Det mobila teamet var bra men när Johanna skulle slussas ut i öppenvården fungerade det jättedåligt.
Samtidigt hade vi svårt att fullfölja behandling så som de hade velat. Säkert är det så att ofta händer det andra saker i familjen runt omkring som kan göra det svårt att fullfölja så som det var tänkt. ”

Till en början fick Sara varken stöd eller tid till att ta hand om sig själv. Efter en tid fick Sara stödsamtal för att stödja Johanna, eftersom hon vägrade hjälp genom samtal.
”Sista kraschen som hände bodde vi i veckodagarna på barnpsykiatrin i ett par månader, och det var vändningen. Johanna ville inte ha samtalsstöd så då fick hon det genom mig. Jag gick i samtal hos en kurator och förstod nog inte då meningen med det, men det var nog ett bra stöd. Det var nog hon som hjälpte mig att hjälpa Johanna, så skulle jag nog vilja sammanfatta det. I efterhand kan jag se att jag kanske hade mer fokus på att skydda min familj mer än att ta tag i det.”

Skolan har hela tiden fungerat jättebra och varit ett bra stöd för Johanna.
”Båda mentorerna har fungerat mycket professionellt och hjälpt till med hela hjärtat. När Johanna började skolan igen var jag med hela första terminen under luncherna. Det var ett villkor för att Johanna skulle äta. Skolan var fantastisk på att ställa upp.”

 Utifrån allt det svåra som hände, är det något som känts lätt?
”När jag tänker på den tiden så tänker jag att inte något var lätt. Utifrån allt det svåra som hände är det som jag har plockat fram hos mig själv att Johanna och jag verkligen lärde känna varandra. Jag tror inte vi skulle vara varandra så nära idag om inte detta hänt. Vi har också mycket problem av det idag men vi har också mycket gott av det. Hon har en insikt idag som jag tror få 19-åringar har men hon har ju också skaffat sig olater som att ta mycket plats i sitt mående. Det är helt ok för henne att komma in och ta plats om hon mår dåligt.”

Utifrån allt det svåra som hände, är det något som känts mera svårt?
”Att se sitt barn ligga på badrumsgolvet i fyra timmar och må så dåligt. Men också att se syskonen komma i kläm och hur försummade de blev, det kommer jag alltid att få leva med. De fick inte ta någon plats i ett års tid. Att också hantera sina egna känslor i detta.”

Efter den tid som varit handlar det mycket om hur man lyckas hantera livet efteråt.
”Det är som att uppfostra ett barn på nytt och att sätta nya gränser. Johanna är fysiskt helt frisk men när det krisar i hennes liv så är det första hon tänker på mat. Nu har hon vuxit och bott i egen lägenhet ett tag samtidigt som hon reser mycket. Både hon och jag behöver lära att släppa taget om varandra. Nu ringer vi inte längre varandra varje dag som tidigare och jag frågar inte lika ofta om hon har ätit.”

Anorexin har också påverkat Sara och Johanna på ett positivt sätt.
”Jag tycker fortfarande att det skedde av en anledning. Det positiva överväger det negativa, speciellt konsekvensen av det. För det första vet jag att jag klarar rätt mycket. Jag kan säga att jag är stark och verkligen tro på det. Framförallt Johanna har också fått en styrka och insikt om sig själv och kroppen. Hon har också kunnat utveckla saker av det här på ett kreativt sätt.”

Johanna är idag helt frisk och det har gått bra för henne. Från att hon blev konstaterat sjuk så tog det ett och ett halvt år tills hon var tillbaka i skolan igen och innan Sara kunde börja släppa taget om henne. En del lever med anorexi och sviter av ätstörning i flera år, men vad var det som gjorde att Johanna klarade av att inte låta anorexispöket fortsätta att ta kontrollen över hennes liv?
”Jag har funderat mycket på det men tror att det handlar om att vi har fler alternativ av behandlingsformer i staden där vi bor. Jag tror också att det krävs en styrka och ett otroligt driv hos den som blir ansvarig, för det får man inte glömma att man blir ansvarig. Man behöver finnas till hands, vara stöttande och kunna ge de där 100 procenten. Man behöver också våga stå på sig inom vården och ifrågasätta på ett sunt sätt.
Johanna har också haft verktygen att hantera det. Jag och hon tillsammans har, inte med ord, inte så att vi har suttit och pratat om det, men genom att vi levt så nära varandra under det året. Jag har kanske givit henne av mitt och hon givit sitt till mig.”

Det har varit positivt för Sara att visa öppenhet om Johannas anorexi.
”För Johanna har det varit viktigt att komma tillbaka till skolan och att alla visste om vad som hänt. Hon hade nog med att ta hand om sig själv och då skulle det inte vara bra att också behöva förklara varför hon varit borta.
Min chef och mina arbetskamrater visste. Alla visste och det kändes som ett fantastiskt stöd.”

Saras tips till föräldrar i samma situation:

• Söka hjälp. För att klara av det svåra behövs stöd och hjälp!
• Vela inte i beslut – var en tydlig vuxen. Det gäller alltid med
  tonåringar men speciellt med anorektiker.
• Sunt ifrågasättande av vården.
• Öppenhet – det har inte funnits utrymme för Johanna att gömma sig. Alla har vetat på byn.

Av Mia Moberg

Related Posts

1. Behöver din tonåring en ny och hälsosam livsstil?
2. Symtom vid bulimi
3. Symtom vid anorexi

Om man har sjukdomen bulimia nervosa tänker man också mycket på mat och sin kropp. Man är rädd för att gå upp i vikt. Men ibland tappar man kontrollen och äter mycket mat, snabbt och okontrollerat, man hetsäter. Sedan försöker man göra sig av med det man har ätit genom att kräkas, använda laxermedel eller träna hårt. Man brukar känna skuld eller skämmas för det man gör, och därför är det vanligt att man har problemen för sig själv.  

Bulimi brukar inte synas utåt, man behöver till exempel inte vara underviktig. Det kan vara svårt att erkänna för sig själv eller för andra att man behöver hjälp, och att ta emot hjälp. Men det går att bli frisk från bulimi.

Tecken på bulimi kan vara:

- att man bantar

- att man tränar överdrivet mycket

- att man äter oregelbundet, till exempel hoppar över frukosten eller äter ”förbjuden” mat när man är ensam

- fixering vid mat och vikt

- att man använder till exempel kräkmedel, bantningspiller eller laxermedel för att göra sig av med det man har ätit

- växlande humör

- att man får svårt att koncentrera sig och att minnet blir sämre

- ångest och nedstämdhet, som kan gå så långt som till att man skadar sig själv eller får självmordstankar

- dålig självkänsla eller självförakt

- skev eller felaktig uppfattning av den egna kroppen

- problem med pengar, eftersom det kan kosta mycket att hetsäta. En del snattar eller stjäl mat

- att man får sömnproblem.

Man behöver inte ha alla tecken för att ha bulimi.

Det oregelbundna matintaget och näringsbristen ger ofta symtom från tarmar och mage. Magsmärtor, diarréer och förstoppningar är vanliga. Den som drabbas av bulimi får näringsbrist som kan märkas på torr hud, håravfall och menstruationsrubbningar.

På lång sikt kan njurar ta skada, man kan drabbas av hjärtrubbningar, kräkningarna fräter på tänderna och man kan få strupkatarr.

Hetsätning

Att hetsäta betyder att man äter mycket mat, snabbt och på ett okontrollerat sätt. Om man har en hetsätningsstörning har man attacker när man äter stora mängder mat under kort tid. Till skillnad från ätstörningen bulimi försöker man inte göra sig av med det man har ätit efteråt. Om man hetsäter är det därför vanligt att man är överviktig.

En del som hetsäter har tidigare haft anorexi eller någon annan ätstörning men orkar inte längre stå emot att äta utan börjar äta mat som man annars inte tillåter sig i perioder. Man tänker mycket på maten och på att sluta hetsäta, men det går inte.

Tecken på hetsätning är samma som för bulimi, plus att man kan vara överviktig. Man behöver inte ha alla tecken för att ha en hetsätningsstörning.

Källa
UMO
Center för tidiga insatser
www.1177.se

Related Posts

1. Behöver din tonåring en ny och hälsosam livsstil?
2. Att leva med sin dotters anorexi
3. Symtom vid anorexi

Anorexi syns utåt och brukar få andra att reagera. Familj och kompisar blir oroliga, men själv kan man inte se att något är fel. Därför kan det vara svårt att förstå att man behöver hjälp, och att ta emot hjälp. Men det går att bli frisk från anorexi.

Vanliga tecken på anorexi är;

- kraftig bantning

- låg kroppsvikt

- utebliven mens

- insjunkna kinder, mage och bröstkorg

- förstoppning och ont i magen

- kall och torr hud

- psykiska problem som depression, ångest, tvångstankar och tvångshandlingar

- att man skjuter upp måltider, äter långsamt eller vill äta ensam

- att man tränar överdrivet mycket

- växlande humör

- att man får svårt att koncentrera sig och att minnet blir sämre

- dålig självkänsla eller självförakt

- skev eller felaktig uppfattning av sin egen kropp

- olika tvångsbeteenden, som särskilda sätt att äta vissa saker, överdrivet duschande eller att man tvättar mat och köksredskap väldigt noggrant

- ångest eller nedstämdhet, som kan gå så långt att man skadar sig själv eller får självmordstankar

- att man får sömnproblem.

Man behöver inte ha alla tecken för att ha anorexi.

De första tecknen som synliggörs är att tonåringen får ett flertal kroppsliga symtom som att tappa i vikt, kroppen går på sparlåga och flickan slutar menstruera på grund av näringsbristen. Det kan också visa sig i livlöst hår och sköra naglar.

Senare brukar den unga bli mager, få problem med magen, få yrsel och känner trötthet. Ofta sätter anorektikern på sig stora varma tröjor för att hålla värmen. Kroppen som går på sparlåga fryser. Kroppen ställer in sig på svält och ämnesomsättningen går på sparlåga, hjärtrfrekvens och blodtryck minskar och pulsen går ofta ned till 40-50 slag per minut. Det är inte ovanligt med hjärtrubbningar.

Källa
UMO
Center för tidiga insatser
www.1177.se

Related Posts

1. Behöver din tonåring en ny och hälsosam livsstil?
2. Att leva med sin dotters anorexi
3. Symtom vid bulimi

Man vet fortfarande idag mycket lite om varför en del utvecklar ätstörning. Det är svårt att veta om det stigande antalet som utvecklar ätstörning idag beror på uppmärksamheten kring sjukdomen, eller om sjukdomen i sig verkligen har ökat. Orsakerna varierar från person till person och ofta är det flera olika faktorer som ligger bakom.  Det kan bland annat ha att göra med;

- samhällets skönhetsideal

- vilken självbild man har

- personlighetsdrag

- svåra upplevelser under uppväxten

- den egna personens upplevda stress, press och krav från

omgivningen

- hur den egna kroppen reagerar på bantning

- ärftlighet

Fler faktorer kan bidra till att utlösa ätstörning. Bantning är den allra viktigaste utlösande faktorn. Sedan kan ätstörningen hållas vid liv genom bland annat krav på att vara perfekt och en övertyglelse om att vikt och kroppsform är av stor betydelse för hur man värderar sig själv. Många som utvecklar anorexi har svårt att inse omfattningen av sina egna problem. Enligt deras sätt att se på saken är det andra som har problem med deras låga kroppsvikt och inte de själva. Denna inställning kan göra det mycket svårt att söka och ta emot hjälp.

Det är dock mycket viktigt att snabbt söka hjälp och stöd. Kroppen startar nya vanor mycket snabbt vilket gör det svårt att bryta den onda cirkeln om det går en alltför lång tid innan hjälp och stöd tas emot.

Många med ätstörningar har höga krav på sig själv. Kraven på att vara perfekt, viljan att bli omtyckt av alla och en stark känslighet för kritik är inte ovanliga drag hos den drabbade. Beröm förnekar man medan minsta lilla misslyckande får en att känna sig dålig rakt igenom. Prestationer blir mer viktigt för den egna personens värde (läs mer om att vara duktig). Om det är svårt att prestera mer, bli duktigare, roligare eller intelligentare, kan man i alla fall påverka utseendet.

En ätstörning börjar ofta med kraven och känslan av att inte räcka till, sedan kommer något utlösande som gör att man börjar banta.

Källa
Center för tidiga insatser
www.1177.se
svd

Related Posts

1. Behöver din tonåring en ny och hälsosam livsstil?
2. Att leva med sin dotters anorexi
3. Symtom vid bulimi