Om man har sjukdomen bulimia nervosa tänker man också mycket på mat och sin kropp. Man är rädd för att gå upp i vikt. Men ibland tappar man kontrollen och äter mycket mat, snabbt och okontrollerat, man hetsäter. Sedan försöker man göra sig av med det man har ätit genom att kräkas, använda laxermedel eller träna hårt. Man brukar känna skuld eller skämmas för det man gör, och därför är det vanligt att man har problemen för sig själv.  

Bulimi brukar inte synas utåt, man behöver till exempel inte vara underviktig. Det kan vara svårt att erkänna för sig själv eller för andra att man behöver hjälp, och att ta emot hjälp. Men det går att bli frisk från bulimi.

Tecken på bulimi kan vara:

- att man bantar

- att man tränar överdrivet mycket

- att man äter oregelbundet, till exempel hoppar över frukosten eller äter ”förbjuden” mat när man är ensam

- fixering vid mat och vikt

- att man använder till exempel kräkmedel, bantningspiller eller laxermedel för att göra sig av med det man har ätit

- växlande humör

- att man får svårt att koncentrera sig och att minnet blir sämre

- ångest och nedstämdhet, som kan gå så långt som till att man skadar sig själv eller får självmordstankar

- dålig självkänsla eller självförakt

- skev eller felaktig uppfattning av den egna kroppen

- problem med pengar, eftersom det kan kosta mycket att hetsäta. En del snattar eller stjäl mat

- att man får sömnproblem.

Man behöver inte ha alla tecken för att ha bulimi.

Det oregelbundna matintaget och näringsbristen ger ofta symtom från tarmar och mage. Magsmärtor, diarréer och förstoppningar är vanliga. Den som drabbas av bulimi får näringsbrist som kan märkas på torr hud, håravfall och menstruationsrubbningar.

På lång sikt kan njurar ta skada, man kan drabbas av hjärtrubbningar, kräkningarna fräter på tänderna och man kan få strupkatarr.

Hetsätning

Att hetsäta betyder att man äter mycket mat, snabbt och på ett okontrollerat sätt. Om man har en hetsätningsstörning har man attacker när man äter stora mängder mat under kort tid. Till skillnad från ätstörningen bulimi försöker man inte göra sig av med det man har ätit efteråt. Om man hetsäter är det därför vanligt att man är överviktig.

En del som hetsäter har tidigare haft anorexi eller någon annan ätstörning men orkar inte längre stå emot att äta utan börjar äta mat som man annars inte tillåter sig i perioder. Man tänker mycket på maten och på att sluta hetsäta, men det går inte.

Tecken på hetsätning är samma som för bulimi, plus att man kan vara överviktig. Man behöver inte ha alla tecken för att ha en hetsätningsstörning.

Källa
UMO
Center för tidiga insatser
www.1177.se

Related Posts

1. Behöver din tonåring en ny och hälsosam livsstil?
2. Att leva med sin dotters anorexi
3. Symtom vid anorexi

Anorexi syns utåt och brukar få andra att reagera. Familj och kompisar blir oroliga, men själv kan man inte se att något är fel. Därför kan det vara svårt att förstå att man behöver hjälp, och att ta emot hjälp. Men det går att bli frisk från anorexi.

Vanliga tecken på anorexi är;

- kraftig bantning

- låg kroppsvikt

- utebliven mens

- insjunkna kinder, mage och bröstkorg

- förstoppning och ont i magen

- kall och torr hud

- psykiska problem som depression, ångest, tvångstankar och tvångshandlingar

- att man skjuter upp måltider, äter långsamt eller vill äta ensam

- att man tränar överdrivet mycket

- växlande humör

- att man får svårt att koncentrera sig och att minnet blir sämre

- dålig självkänsla eller självförakt

- skev eller felaktig uppfattning av sin egen kropp

- olika tvångsbeteenden, som särskilda sätt att äta vissa saker, överdrivet duschande eller att man tvättar mat och köksredskap väldigt noggrant

- ångest eller nedstämdhet, som kan gå så långt att man skadar sig själv eller får självmordstankar

- att man får sömnproblem.

Man behöver inte ha alla tecken för att ha anorexi.

De första tecknen som synliggörs är att tonåringen får ett flertal kroppsliga symtom som att tappa i vikt, kroppen går på sparlåga och flickan slutar menstruera på grund av näringsbristen. Det kan också visa sig i livlöst hår och sköra naglar.

Senare brukar den unga bli mager, få problem med magen, få yrsel och känner trötthet. Ofta sätter anorektikern på sig stora varma tröjor för att hålla värmen. Kroppen som går på sparlåga fryser. Kroppen ställer in sig på svält och ämnesomsättningen går på sparlåga, hjärtrfrekvens och blodtryck minskar och pulsen går ofta ned till 40-50 slag per minut. Det är inte ovanligt med hjärtrubbningar.

Källa
UMO
Center för tidiga insatser
www.1177.se

Related Posts

1. Behöver din tonåring en ny och hälsosam livsstil?
2. Att leva med sin dotters anorexi
3. Symtom vid bulimi

Man vet fortfarande idag mycket lite om varför en del utvecklar ätstörning. Det är svårt att veta om det stigande antalet som utvecklar ätstörning idag beror på uppmärksamheten kring sjukdomen, eller om sjukdomen i sig verkligen har ökat. Orsakerna varierar från person till person och ofta är det flera olika faktorer som ligger bakom.  Det kan bland annat ha att göra med;

- samhällets skönhetsideal

- vilken självbild man har

- personlighetsdrag

- svåra upplevelser under uppväxten

- den egna personens upplevda stress, press och krav från

omgivningen

- hur den egna kroppen reagerar på bantning

- ärftlighet

Fler faktorer kan bidra till att utlösa ätstörning. Bantning är den allra viktigaste utlösande faktorn. Sedan kan ätstörningen hållas vid liv genom bland annat krav på att vara perfekt och en övertyglelse om att vikt och kroppsform är av stor betydelse för hur man värderar sig själv. Många som utvecklar anorexi har svårt att inse omfattningen av sina egna problem. Enligt deras sätt att se på saken är det andra som har problem med deras låga kroppsvikt och inte de själva. Denna inställning kan göra det mycket svårt att söka och ta emot hjälp.

Det är dock mycket viktigt att snabbt söka hjälp och stöd. Kroppen startar nya vanor mycket snabbt vilket gör det svårt att bryta den onda cirkeln om det går en alltför lång tid innan hjälp och stöd tas emot.

Många med ätstörningar har höga krav på sig själv. Kraven på att vara perfekt, viljan att bli omtyckt av alla och en stark känslighet för kritik är inte ovanliga drag hos den drabbade. Beröm förnekar man medan minsta lilla misslyckande får en att känna sig dålig rakt igenom. Prestationer blir mer viktigt för den egna personens värde (läs mer om att vara duktig). Om det är svårt att prestera mer, bli duktigare, roligare eller intelligentare, kan man i alla fall påverka utseendet.

En ätstörning börjar ofta med kraven och känslan av att inte räcka till, sedan kommer något utlösande som gör att man börjar banta.

Källa
Center för tidiga insatser
www.1177.se
svd

Related Posts

1. Behöver din tonåring en ny och hälsosam livsstil?
2. Att leva med sin dotters anorexi
3. Symtom vid bulimi

Ofta drabbas tonårsflickor och unga kvinnor. Men numera händer det också att unga pojkar drabbas av ätstörning.

Ätstörningar innebär att förhållandet till mat och ätande blivit ett problem. En tonåring med ätstörningar tänker mycket på mat, – vad man ska äta, – vad man inte ska äta eller när man ska äta. Den unga har slutat att lyssna in sin kropps signaler som talar om när hunger eller mättnad kommer. Man är ofta mycket hård och dömande mot sig själv.  

Det finns olika sorters ätstörningar. Några äter nästan inte något och är väldigt rädda för att gå upp i vikt, medan andra inte äter något när de befinner sig tillsammans med sina kompisar men när de väl är ensamma äter de jättemycket. En del kräks eller försöker på anda sätt göra sig av med mat som de ätit. Andra gömmer mat. Den unga har ofta en orealistisk uppfattning om sin egen kropp och många tycker att de är mycket tjockare än vad de i verkligheten är. Tankarna kretsar ständigt kring utseendet, kroppen och vikten.

Vilken typ av ätstörning man än har så påverkar det hur den unga tänker om sig själv och relationerna till andra. Dessutom stör alltid en ätstörning kroppens naturliga funktioner vilken ofta innebär att flickornas mens kan upphöra och bristen på näring påverkar den fysiska hälsan. I värsta fall kan även dödsfall inträffa. Det är mycket viktigt att den unga får hjälp och stöd tidigt utan att bli dömd och värderad.

En ätstörning börjar ofta med bantning. Sjukdomen i sig framkallar ett beroendetillstånd i hjärnan, som gör att man fastnar i onda cirklar och som är svåra att ta sig ur på egen hand. Maten eller svälten blir ett sätt att hantera svåra känslor. Känslor av lycka kan hänga ihop med att man lyckas följa en diet, blir smalare eller klarar av att äta ”normalt”. Man kan tänka att man en dag i framtiden ska känna sig helt nöjd med sig själv men känslan av att vara nöjd eller lycklig kommer inte. Istället blir man fast i tankar kring ätande och hur kroppen ser ut, och känner sig ofta arg, besviken, ful eller misslyckad.

Anorexi
Anorexia nervosa är mest uppmärksammad i Sverige och betyder nervös aptitlöshet. Att äta vanligt framkallar ångest. Anorexia upptäcktes redan så tidigt som på 1600-talet. Vad som kännetecknar sjukdomen är att man bantar så kraftigt att man svälter sig själv. Man tycker att man är tjock och är livrädd för att gå upp i vikt.

Anorexi är vanligast bland unga flickor men sjukdomen ökar numera också hos unga pojkar.

En del som har anorexi utvecklar också bulimi, en ätstörning som innebär att man först hetsäter och sedan försöker göra sig av med det man har ätit genom att kräkas eller använda laxermedel.

Anorexi kan vara livshotande om den inte behandlas. De allra flesta som får behandling blir friska. Det finns en lättare form av anorexi som man brukar kalla anorexia light. Här är man mycket upptagen av att banta med olika metoder, men bantningen men bantningen går inte så långt och är inte så livshotande som vid anorexia nervosa. Man hetsäter inte heller som vid bulimi. De metoder man använder för att gå ned i vikt är intensiv motion, fasta, laxering eller kräkningar.

Bulimi
Bulimi nervosa är en ätstörning som innebär att man hetsäter stora mängder mat som man sedan försöker göra sig av med, oftast genom att kräkas eller använda laxermedel.

Bulimi är vanligast bland kvinnor, och de flesta blir sjuka i slutet av tonåren eller i tjugoårsåldern.

Att behålla denna stora mängd mat framkallar ångest och därför måste en bulimiker göra sig av med maten, helst direkt efter hetsätningen. Det vanligaste sättet är att kräkas upp den, ett annat sätt är att ta stora doser laxermedel. Man kan också kompensera matintaget genom att motionera eller hålla sträng diet. Hetsätaren är liksom anorektikern oerhört rädd för att gå upp i vikt och känner sig tjock, trots att man är smal eller normalviktig.

Hetsätaren lider ofta i tysthet. Det syns inte på utsidan att någon är bulimiker. Oftast planeras hetsätningen med t.ex. kakor, bröd, glass, pasta och godis som innehåller mycket kalorier och kolhydrater. Hetsätaren kan under dagen inte äta speciellt mycket för att starta hetsätningen fram till kvällen.

Den som har bulimi mår mycket psykiskt dåligt med känslor av skuld och skam. Ofta drar en bulimiker sig undan och de ständiga misslyckandena att sluta hetsäta leder ofta till depressioner och självmordstankar.

Bulimi kan ge allvarliga skador om den inte behandlas. De allra flesta som får behandling blir friska.

Idrottsanorexi
Det pratas ibland om idrottsanorexi. Det är när man idrottar mycket och tränar så hårt för att göra bra ifrån sig att man utvecklar symtom på anorexi. Kroppen tror att man svälter, och förbereder sig på att fungera utan näring, till exempel genom att ämnesomsättningen blir lägre, hjärtat slår långsammare och kroppstemperaturen sjunker. Oftast har idrottsanorexi med höga krav att göra, som någon annan har eller som man har på sig själv.

Ortorexi
Det som ibland kallas ortorexi är när man bryr sig så mycket om att leva hälsosamt att det blir ett tvång. Man har höga krav på sig själv att äta nyttigt och träna, och blir besviken eller ledsen om man inte lever upp till dem. Ortorexi kan utvecklas till en ätstörning och ta över hela livet, eftersom man vill ha kontroll hela tiden och blir fixerad av mat och träning. Tankarna är jobbiga, och kan leda till att man får ångest eller blir deprimerad.

Trots att man vill vara hälsosam kan ortorexi vara farligt för kroppen. Det beror på att många dieter och bantningskurer innehåller för lite av vissa ämnen som kroppen behöver, och på den hårda kontrollen man vill ha över sin kropp.

Källa
UMO
Center för tidiga insatser
www.1177.se

Related Posts

1. Behöver din tonåring en ny och hälsosam livsstil?
2. Att leva med sin dotters anorexi
3. Symtom vid bulimi